Anställda inom kollektivtrafiken hade betydligt större risk att behöva sjukhusvård för allvarlig covid-19, visar en studie. Även bland personal inom skola och vård fanns förhöjd risk för svår sjukdom.
Buss- och spårvagnsförare hade 98 procent högre risk att behöva sjukhusvård under pandemins senare skede. Detta jämfört med yrken med liten eller ingen kontakt med kollegor eller allmänhet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Studien, som tittat på olika yrken och sjukhusinläggningar under pandemin, visar också en ökad risk för personal på fritidshem, grundutbildade sjuksköterskor, grundskollärare och barnskötare i förskola.
I studien jämfördes yrken som innebar arbete nära andra människor med yrken som hade låg eller ingen nära kontakt med arbetskamrater eller allmänheten.
Liten risk för individen
Forskarna betonar att den individuella risken för enskilda medarbetare att behöva sjukhusvård för covid-19 fortfarande varit mycket liten, eftersom antalet drabbade personer i yrkesgrupperna är få.
– När man tittar på specifika yrken framkommer intressanta könsskillnader. För kvinnor är det ökade risker för specialistläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och förskolepersonal. Manliga riskyrken är buss- och spårvagnsförare samt väktare. Detta speglar också att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad, säger forskaren Maria Åberg på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och ökad risk för svår covid
Studien baseras på stora mängder data från flera olika register. Totalt ingår 552 562 fall av bekräftad covid-19 och 5 985 fall av allvarlig covid-19-infektion, baserat på sjukhusinläggning från oktober 2020 till december 2021. Sjukdomsfallen kopplades till det yrke personen haft i november året före.
Så såg riskökningen ut för olika yrkesgrupper:
Buss- och spårvagnsförare: 98 procent ökad risk
Personal på fritidshem: 72 procent ökad risk
Grundutbildade sjuksköterskor: 68 procent ökad risk
Grundskollärare: 60 procent ökad risk
Barnskötare i förskola: 60 procent ökad risk
Fokus på arbetsplatsen
Forskarna hoppas att studien ska bli en ögonöppnare för arbetsgivare. Resultaten visar tydligt på en arbetsrelaterad smitta i flera olika typer av kontaktyrken, det vill säga inte bara inom vård och omsorg. Det innebär att riskbedömning och förebyggande åtgärder behöver förbättras inom dessa områden, menar forskarna.
– Arbetsplatsen är också en viktig arena för att informera om och genomföra vaccination. Under arbetet med studien har vi forskare varit rörande överens om att det är viktigt att involvera arbetsplatser eller arbetsgivare för att underlätta möjligheten till vaccination för dessa riskyrken, exempelvis genom att låta dem vaccinera sig under arbetstid eller anordna vaccinationstillfällen på arbetsplatsen. Företagshälsovården har en viktig roll för att detta ska kunna genomföras, säger forskaren Kjell Torén vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Vaccinering viktigt
Även forskaren Maria Åberg lyfter fram betydelsen av vaccinering.
– Vi vet att vaccination skyddar mot svår covid-19 och vi tror att vaccination på riskarbetsplatser under arbetstid skulle minska riskerna ytterligare. Detta gäller då främst exempelvis buss- och spårvagnsförare och förskolepersonal. Vårdpersonal erbjöds ofta vaccination under arbetstid, men kanske hade ytterligare åtgärder kunnat öka vaccinationstäckningen, säger Maria Åberg.
Studien som genomförts i samarbete med Karolinska institutet tar inte hänsyn till vaccinering bland de sjukdomsfall som ingår i underlaget, men det är något forskarna planerar att gå vidare med i en senare studie.
Vetenskaplig studie:
Occupational risks associated with severe COVID-19 disease and SARS-CoV-2 infection – a Swedish national case-control study conducted from October 2020 to December 2021, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.
Kontakt:
Maria Åberg, professor i allmänmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, maria.aberg@gu.se
Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kjell.toren@amm.gu.se
