Tidig upptäckt av grön starr, glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men det kan vara svårt att veta att man har ögonsjukdomen, visar en studie på 70-åringar.
Glaukom, som också kallas grön starr, är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och därmed synfältet. I värsta fall kan glaukom leda till blindhet.
Forskning från Göteborgs universitet visar att nästan fem procent av 560 studiedeltagare, som undersöktes av ögonspecialister, hade glaukom. Hälften av de som diagnostiserades visste inte om att de hade sjukdomen.
– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem som visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger forskaren Lena Havstam Johansson vid Göteborgs universitet.
För de nydiagnostiserade innebar upptäckten av sjukdomen att de kunde påbörja behandling med dagliga ögondroppar som sänker trycket i ögat, vilket saktar ned skadeprocessen vid synnerven.
Sämre syn påverkar livet
De personer som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra. De var inte tröttare eller mer nedstämda, drack inte mer alkohol och låg på ungefär samma nivå av fysisk aktivitet.
– Det var en positiv överraskning, och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen glaukom. Det är svårt att leva med en sjukdom som successivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.
Däremot rapporterade personer med glaukom att deras synrelaterade hälsa var sämre.
– Det är svårare att gå i trappor, att se trottoarkanter på kvällarna och att lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och istället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det, säger Lena Havstam Johansson.
Mer om studien
Forskningen är genomförd inom den så kallade H70-studien, som sedan femtio år tillbaka bedrivs vid Göteborgs universitet.
I studien kallas kontinuerligt alla 70-åringar födda ett visst år i Göteborg till flera omfattande både fysiska och kognitiva undersökningar.
De 70-åringar som ingick i studien om glaukom var födda 1944, vilket var drygt 1200 personer. För dessa studier svarade nästan alla på skriftliga frågor om sin ögonhälsa och om förekomsten av glaukom i familjen. 560 av deltagarna genomgick också undersökningar av ögonspecialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Ärftliga faktorer
Forskningen bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen. Det var vanligare att personerna som diagnostiserades med glaukom hade en nära släkting som fått samma diagnos. Resultaten bekräftar också att glaukom innebär ett högre ögontryck, men visar ändå att en majoritet av dem som nydiagnostiserats, eller 67 procent, fortfarande hade ett normalt ögontryck.
I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen. Det innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Studierna bekräftar att glaukom ofta inte innebär försämrad synskärpa i början, något som kan försvåra upptäckten av sjukdomen.
Vetenskapliga studier
The prevalence of glaucoma in a 70-year-old Swedish population in the city area of Gothenburg, Acta Ophthalmologica.
Vision-related quality of life among 70-year-olds diagnosed with glaucoma, Acta Ophthalmologica.
Kontakt:
Lena Havstam Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs och specialistsjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset, lena.havstam.johansson@gu.se
