Har du koll på hela tjocka släkten? Hur många är de egentligen? Forskare har nu tagit reda på hur många kusiner och övriga släktingar vi har.
Släktingar spelar ofta en viktig roll i människors liv. Familjemedlemmar som kusiner, mormödrar och farbröder är en del av individens sociala nätverk och bidrar ofta med betydande stöd – med allt från barnomsorg till socialt umgänge och finansiell hjälp.
I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet för första gången dokumenterat hur många släktingar vi har i Sverige.
– Det har saknats kunskap om hur många släktingar personer har i moderna samhällen, och den informationen har aldrig tidigare samlats in för en hel befolkning. Det har inte funnits tydliga svar på frågor som hur många kusiner man har i Sverige eller andra länder, säger demografiforskaren Martin Kolk vid Stockholms universitet.
30-åringar har ungefär 20 släktingar
Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial som håller hög kvalitet också långt tillbaka i historien.
Sverige är unikt i världen att ha en digitaliserad folkbokföring med kopplingar mellan barn och föräldrar som sträcker sig tillbaka till 1930-talet. Det gör att registerstudier, där man kan koppla individer till deras levande släktingar, blir möjliga att göra.
Av de typer av släktingar som undersökts i studien – från barnbarn till far- och morföräldrar – har svenskar i genomsnitt 20 släktingar i mitten av 30-årsåldern. Yngre barn har omkring 15 släktingar. 70-åringar har ungefär tio.
Svenskar mitt i livet har i genomsnitt åtta kusiner, och nästan 30 procent har elva eller fler kusiner.
– Hur många släktingar man har påverkas av många olika saker, som skillnader i barnafödande över tid, när i livet man har barn, skillnader i levnadslängd, och åldersskillnader mellan partners. Alla dessa saker kan skilja sig mycket mellan olika familjer, och har även förändrats mycket över tid, säger Martin Kolk.
Stora variationer i släktnätverk
Det är mycket ovanligt att inte ha några släktingar alls i livet. Det förekommer bara i undantagsfall bland mycket gamla personer.
Släktnätverken mellan män och kvinnor är mycket lika varandra, visar studien. Över tid ses en högre andel släktingar, som till exempel halvsyskon, som resultat av separationer.
– Hur många släktingar man har skiljer väldigt mycket mellan olika individer och åldrar. Flest levande släktingar har man i medelåldern mellan 30 och 40 års ålder. Vi ser en stor variation i hur många släktingar man har. Tjugondelen med minst familj har bara tre–fyra släktingar, medan tjugondelen med flest släktingar har över 45, säger Martin Kolk.
Han menar att forskningen ger en inblick i en outforskad viktig del av familjeliv i Sverige.
– Samhällsvetenskaplig forskning har också visat att släktingar är viktigare för livschanser i moderna samhällen än man tidigare trott, och då är det viktigt att dokumentera vilka släktingar man faktiskt har, säger Martin Kolk.
Så gjordes studien
Studien är baserad på svenskt registerdata, och inkluderar alla personer som är födda i Sverige och bodde här 2018.
Med hjälp av register över barnafödande har forskarna skapat släktnätverk och räknat ut antalet släktingar som barnbarn, barn, syskonbarn, syskon, kusiner, föräldrar, föräldrars syskon, och far- eller morföräldrar i Sverige.
Forskarna har sedan räknat ut genomsnitt och fördelningar av olika kategorier släkt i Sverige. Eftersom det bara finns demografiska data inom Sveriges gränser i svenskt registerdata är studien fokuserad på individer som är födda här.
För personer med utlandsfödda föräldrar saknas ofta uppgifter om far- och morföräldrar.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Martin Kolk, docent i demografi, Stockholms universitets demografiska avdelning vid sociologiska institutionen, martin.kolk@sociology.su.se
