Färre röstade i distrikt som hade långa köer till valurnorna under det senaste valet i Sverige. Men väntetiden kan bara förklara en liten del av minskningen i valdeltagandet.
En ny studie från Uppsala universitet har undersökt hur köer utanför vallokalerna under de svenska valen 2022 påverkade deltagandet.
Totalt sjönk valdeltagandet med tre procent mellan 2018 och 2022 – från 87 till 84 procent.
– En av demokratins grundstenar är att alla medborgare ska ha goda och likvärdiga möjligheter att rösta. Att delta i val bör därför inte kräva mer tid och resurser än nödvändigt. Vi ville undersöka hur den ovanligt omfattande köbildningen 2022 påverkade människors benägenhet att rösta, säger statsvetaren Axel Cronert vid Uppsala universitet.
Enligt forskarna är den aktuella studien viktig för att förstå väljarbeteende, men också för diskussionen om det svenska valsystemets utformning.
Långa köer kan avskräcka väljare
Valdeltagandet är traditionellt högt i Sverige, men studier har saknats om hur köer påverkar viljan att rösta. Ett fåtal studier i andra länder har dock visat att långa köer vid vallokalerna kan avskräcka väljare från att rösta.
Forskarna har undersökt hur valdeltagandet förändrades i de valdistrikt som hade stora problem med köer under valdagen, jämfört med liknande distrikt utan köer.
Som mått på köbildningen används uppgifter om hur sent valdistrikten i de 20 största kommunerna behövde hålla öppet innan den sista köande väljaren hade röstat. Detta har kombinerats med uppgifter om köer i enkäter till röstmottagare i tre större kommuner.
– Röstmottagarnas enkätsvar ger relativt gott stöd för att sen stängningstid är sammankopplat med köproblem under valdagen i stort, säger forskaren Marcus Österman vid Uppsala universitet.
Tecken på spridningseffekter
Resultaten visar samstämmigt att minskningen i valdeltagande sedan 2018 var större i de distrikt som hade köproblem än i jämförbara distrikt utan köer. Köernas betydelse för nedgången i valdeltagande uppskattas till cirka en procentenhet i distrikt med köer.
Forskarna ser även tecken på spridningseffekter, det vill säga att köproblem i ett valdistrikt också negativt påverkade valdeltagandet i närliggande distrikt.
– Samtidigt tyder resultaten på att en del av de väljare som avstod från att rösta i sin ordinarie vallokal istället valde att gå till en förtidsröstningslokal som var öppen på valdagen, säger Axel Cronert.
Totalt sett tyder dock studien på att köproblematiken var relativt begränsad. Av de 40 procent av landets valdistrikt som ingår i studien behövde enbart drygt tre procent hålla öppet mer än 15 minuter efter ordinarie stängningstid.
Därför bedömer forskarna också att köernas sammanlagda effekt på valdeltagandet i Sverige var liten. Inte ens den största skattningen i studien talar för att effekten överstiger 0,25 procentenheter, alltså som mest en tolftedel av den sammanlagda minskningen i riket på tre procentenheter mellan 2018 och 2022.
Risk att färre röstar i nästa val
Men en slutsats är att risken för konsekvenser av köproblem bör tas på allvar.
– Våra resultat visar att även i Sverige, där många antas rösta av vana eller pliktkänsla, finns det gränser för hur länge väljarna är beredda att köa. I ködrabbade kommuner finns det skäl att överväga exempelvis fler valsedelställ, stärkt bemanning, och utökade möjligheter till förtidsröstning under valdagen, säger Marcus Österman och fortsätter:
– Om köerna 2022 har skapat en bild bland väljarna att det tar lång tid att rösta i svenska val finns risken att färre deltar även i kommande val, säger Marcus Österman.
Vetenskaplig studie:
Köer och valdeltagande i de allmänna valen 2022, Statsvetenskaplig tidskrift.
Kontakt:
Axel Cronert, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, axel.cronert@statsvet.uu.se
Marcus Österman, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, marcus.osterman@statsvet.uu.se
