Människor med olika inkomst isoleras alltmer från varandra

De senaste decennierna har inkomstskillnaderna i Sverige i snitt trefaldigats och har ökat snabbare än i något annat OECD-land.

I USA är det belagt att ökad ojämlikhet i inkomst går hand i hand med en ökad uppdelning av var människor bor, så kallad inkomstsegregation. Forskaren Selcan Mutgan vid Linköpings universitet och kollegan Jonathan Mijs vid universitet i Boston, USA, har undersökt om detta även gäller i Sverige.

–Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan.

Segregationen nästan lika hög i Sverige

Med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån har forskarna analyserat hur mycket alla invånare i Sveriges 231 större kommuner tjänade och i vilka områden de bodde under åren 1990 till 2017. Utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö har granskats extra noga.

Det visar sig att ökningen av inkomstsegregation är nästan lika hög i Sverige som i USA. Sambandet med de ökade inkomstskillnaderna är statistiskt säkerställd.

Några grupper sticker ut

I storstäderna är det de allra rikaste som lever mest segregerat, men det har egentligen inte förändrats under 30 år. Segregationen för de tio procent av befolkningen som tjänar allra minst är också i stort sett den samma.

Den stora skillnaden gäller människor på inkomstnivån strax över den minsta. De bor alltmer sällan i samma områden som medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare.

Skolval är viktigt

Mest märkbar är förändringen för personer med barn. Där har inkomstsegregationen trefaldigats mellan 1990 och 2017. Det kan jämföras med en dryg fördubbling för personer utan barn.

Detta, tror forskaren Selcan Mutgan, kan kopplas till hur föräldrar väljer skola till sina barn. Föräldrar i en högre inkomstklass har råd att flytta närmare de skolor som de vill att deras barn ska gå i, medan föräldrar med lägre inkomster har färre valmöjligheter.

Flyttar inte vid högre inkomst

Forskarna har också undersökt hur inkomstsegregationen har förändrats i gruppen infödda svenskar respektive i gruppen icke-västerlänningar. Det visar sig att även om ojämlikheten när det gäller inkomst ökat på samma sätt i bägge grupperna, är inkomstsegregationen lägre inom den icke-västerländska gruppen. Med andra ord flyttar de inte när de får högre inkomst, vilket skiljer Sverige från ett land som USA.

– Det kan bero på hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige. Det är allt svårare att hitta bostäder till överkomliga priser, särskilt för invandrare som vanligtvis tjänar mindre än infödda svenskar, säger Selcan Mutgan.

Forskarna: En varningsklocka

Orsakerna till förändringen i inkomstsegregation måste undersökas närmare, enligt forskarna. Men att det här borde vara en varningsklocka för politiker både i Sverige och i andra länder är de överens om.

– Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhället, säger Jonathan Mijs.

Vetenskaplig artikel:

Income Inequality and Residential Segregation in “Egalitarian” Sweden: Lessons from a Least Likely Case, Sociological Science.

Kontakt:

Selcan Mutgan, postdoktor, Linköpings universitet
selcan.mutgan@liu.se