Att blanda människor med olika bakgrund räcker inte för att skapa sammanhållning och integration. Det kan rentav leda till motsatsen, enligt en studie från Malmö.
Studien ingår i ett forskningsprojekt där forskare har jämfört blandade och segregerade bostadsområden i Malmö och Köpenhamn.
I Malmö har forskarna via fältstudier granskat stadsdelen Sofielund, där 44 procent av invånarna är utlandsfödda och där andelen invånare med jobb är lägre än i Malmö eller Sverige som helhet – samtidigt som andelen högutbildade också är högre.
Lekplats skulle locka till gemenskap
Sofielund har präglats av utsatthet och kriminalitet och det har skapats flera projekt för att skapa mötesplatser mellan invånarna och öka kontakten mellan olika kvarter. Till exempel skapades aktiviteter på en lekplats i förhoppningen att människor i högre grad skulle lära känna varandra.
– Det blev inte riktigt så. Det finns fortfarande en tendens att man är med dem som liknar en mest, säger universitetslektor Tina Gudrun Jensen.
Forskarna beskriver hur invånare lever och umgås med människor med samma bakgrund. Flera pratar om en ”mur mellan svenskarna och invandrarna”.
Kollektivhus gav inte automatisk gemenskap
Forskarna har bland andra talat med boende i kvarteret Trevnaden, ett blandat boende med 170 lägenheter fördelade på hyresrätter, äldreboende och radhus kring samma innergård. Vissa har stått länge i kö för en plats i kollektivhuset medan andra har fått en bostad genom socialtjänsten.
Tanken var att uppnå möten och integration genom att blanda människor med olika bakgrund och etnicitet. Men enligt forskarna har de boende snarare hållit sig till sin del av gården. Det har uppstått konflikter kring saker som högljudda barn och vilka som får vistas på gården eller inte. Det har också förekommit vandalisering och småkriminalitet.
– Hur säkrar vi en dialog och relation mellan olika grupper? Det är ett stort jobb och man ska också vilja vara med människor som inte är precis som en själv, säger Tina Gudrun Jensen.
Saknas idéer om hur man uppnår gemenskap
Forskarkollegan Erica Righard säger att det i politiken finns ett ideal enligt vilket man uppnår integration genom att blanda olika människor. Men, menar hon, det saknas idéer om hur man uppnår denna gemenskap.
– Man måste jobba på en högre nivå, det handlar inte bara om fysiska rum. Vi behöver som individer få hjälp i att ändra vårt förhållningssätt i ett diversifierat samhälle. Där har skolan, som fostrar oss som medborgare in i den nationalstatliga kontexten, ett stort ansvar, säger Erica Righard.
Läs också: Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?
Vetenskaplig artikel:
At åbne op og lukke ned: Rum, mennesker og relationer i en blandet bydel i Malmø, Sverige , Malmö universitet.
Kontakt:
Tina Gudrun Jensen, forskare vid Malmö universitet
tina-gudrun.jensen@mau.se
