Mer rörelse på jobbet kan förbättra psykiskt mående

En avhandling har undersökt om det kan finnas ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande samt stress. Med rörelsemönster menas hur människor fördelar sömn, stillasittande och fysisk aktivitet under ett dygn.

– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger forskaren Lisa-Marie Larisch vid Gymnastik-och idrottshögskolan.

Under sex månader deltog över 260 kontorsarbetare vid två företag i en studie. En grupp fick olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet. En annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet.

Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på jobbet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.

Rörelser och sömn mättes

För att mäta rörelsemönstret bar deltagarna en rörelsemätare som mätte dagens rörelser och nattens sömn under en veckas tid. De fyllde även i en sömndagbok och ett frågeformulär för att mäta deras psykiska hälsa.

Därefter analyserades hur kontorsarbetarna fördelade sin tid mellan fyra olika kategorier. Här ingick måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och tid i sängen.

– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.

Stöd av chefen viktigt

Efteråt genomfördes intervjuer och fokusgrupper för att undersöka hur deltagarna upplevde studien och hur det fungerade inom ramen för företagens löpande verksamhet. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande.

En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat.

–  Detta kan ha påverkat resultatet. Det blev tydligt att det inte räcker att utrusta individen med verktyg för att förstå och förändra sitt eget beteende utan förutsättningar för att kunna röra sig mer eller sitta mindre måste finnas på arbetsplatsen. Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.

Avhandling:

Movement behavior and mental health in office workers: Associations and intervention effects, Gymnastik och idrottshögskolan.

Kontakt:

Lisa-Marie Larisch, forskare vid Gymnastik och idrottshögskolan, lisa-marie.larisch@gih.se