Savanner och andra gräsmarker är viktiga för att binda kol i marken. Men lagringen riskerar att minska i takt med förlusten av biologisk mångfald, visar en global studie.
En tredjedel av det landbundna kolförrådet finns i gräsmarker. Det innebär att koldioxid inte hamnar i atmosfären och spär på växthuseffekten. Den här kolinlagringen sker till exempel i naturbetesmarker, stäpper och savanner.
Ett 30-tal forskare, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet, har nu undersökt data från drygt 80 gräsmarker på sex kontinenter. Målet var att få en bättre förståelse för hur kolinlagringen fungerar. I studien ingår stäpper i Nordamerika, Serengetis savann, Svalbards tundra och naturbetesmarker i Alperna.
Fler växtarter gynnar lagring
Resultaten visar att markens kolförråd, eller mullhalt, ökar om det finns en större mångfald av växtarter. Sambandet är särskilt tydligt i varma och torra klimat.
Det här berodde dock inte på att det finns mer växter ovan jord på artrika gräsmarker, vilket forskarna hade förväntat sig. Istället fanns ett samband mellan artrikedom och växtlighetens kemiska sammansättning.
På artrika marker innehöll växtbiomassan mindre kväve i förhållande till mängden kol. Det här är ett tecken på att växterna innehåller mindre protein i förhållande till mängden växtfibrer – och sådant material bryts ned långsammare i marken. Att växtdelar bryts ner långsammare i artrika gräsmarker tycks vara en förklaring till att mer kol lagras i marken.
Kvalitet på organiskt materialet
Tidigare trodde man alltså att kolinlagringen i marken främst är kopplad till hur mycket växtbiomassa som tillförs marken, men forskarnas nya studie visar att kvaliteten på det organiska materialet har betydelse.
– Studien kan få långtgående följder, eftersom den antyder att en ekosystemförvaltning som återställer växternas mångfald i gräsmarker sannolikt förbättrar markens kolbindning, särskilt i varma och torra klimat, säger forskaren Marie Spohn vid SLU.
Vetenskaplig studie:
The positive effect of plant diversity on soil carbon depends on climate, Nature Communications.
Kontakt:
Marie Spohn, professor vid institutionen för mark och miljö,
Sveriges lantbruksuniversitet, marie.spohn@slu.se
