Daglig fysisk aktivitet i skolan kan ge ökad benmassa, bättre kondition och starkare muskler i vuxen ålder. Det visar en studie på elever i grundskolan.
För över 20 år sedan inleddes en studie i Skåne för att se om daglig fysisk aktivitet kan påverka benmassan hos unga. Forskarna ville också undersöka långsiktiga effekter.
– Den största möjligheten till påverkan på ben och muskler har man precis innan eller i början av puberteten. Benvävnad byggs upp fram tills man är i cirka 20-årsåldern, sedan minskar benmassan i takt med att man åldras och risken för benbrott ökar. Vi ville se om detta gick att påverka med daglig fysisk aktivitet i grundskolan, säger Björn Rosengren, överläkare i ortopedi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
I den så kallade Bunkeflostudien ingick fyra skolor i Malmö där eleverna följdes genom hela grundskolan. Tre av skolorna fortsatte som tidigare med 60–90 minuter idrott varje vecka. I en fjärde skola i Bunkeflostrand fick eleverna ägna sig åt fysisk aktivitet under 40 minuter varje dag.
Tydligaste effekten hos flickor
De första resultaten av studien visade att flickorna i Bunkefloskolan fick mer benmassa. Det fick däremot inte pojkarna.
– Vi tror att det beror på att killar normalt ägnar sig åt fysisk aktivitet mer än tjejer. Därför syntes effekten tydligt för tjejerna vilket är viktigt eftersom benmassan minskar med åldern, framför allt för kvinnor i samband med övergångsåldern, säger Björn Rosengren.
Under det första året ökade antalet benbrott något i skolan i Bunkeflostrand, men i årskurs 9 hade ungdomarna bara hälften så många benbrott som eleverna i de tre kontrollskolorna.
Fysisk aktivitet blev en vana
Forskarna har även gjort uppföljande studier för att se vilka positiva effekter som fanns kvar för ungdomarna efter årskurs 9. De kunde bland annat visa att eleverna som gick på skolan i Bunkeflostrand lade två timmar mer på träning i veckan fyra år efter att de lämnat grundskolan, jämfört med dem som hade gått på kontrollskolorna.
– Vi vet alltså att skillnaden i fysisk aktivitet består även efter grundskolan och efter att den dagliga skolgymnastiken avslutats.
Studier visar också att vinsterna i muskel- och benmassa kvarstår när deltagarna närmar sig 25-årsåldern. Det såg forskarna när de jämförde med ungdomarna i kontrollgruppen.
– Det visar att daglig fysisk aktivitet i skolan kan motverka låg benmassa och sämre muskelstyrka i vuxen ålder, säger Björn Rosengren.
Barn rör mindre på sig – kan få konsekvenser
Skärmtid och fysisk inaktivitet har ökat bland barn på senare år. Med tanke på att fysisk aktivitet är en viktig faktor för benmassan har man befarat att dagens barn i allmänhet har skörare skelett än tidigare.
Detta har dock varit svårt att ta reda på då det inte funnits en kontrollgrupp att jämföra med som mätts på samma sätt. Forskarna valde därför att bygga ihop en gammal maskin för att mäta dagens barn på exakt samma sätt som för 40 år sedan.
– Vi hittade indikationer på att barn nuförtiden utvecklar betydligt lägre benmassa än för fyra decennier sedan, vilket ger oro för att de kan ha en högre risk för benskörhet och skörhetsfrakturer när de blir gamla.
I Sverige inträffar cirka 125 000 benbrott per år som kan kopplas till benskörhet. Det innebär betydande kostnaderna för sjukvården.
Idrott på schemat har bara ökat lite
Resultaten av Bunkeflostudien har bidragit till en del förändringar när det gäller fysisk aktivitet i skolan, men de har inte blivit så stora som forskarna hoppades.
– Elever har idag cirka 10–11 timmar idrott mer per år under hela grundskoletiden än när Bunkeflostudien inleddes, säger Björn Rosengren.
Han efterlyser ett nytt angreppssätt för att hantera benskörhet och de benbrott som följer i spåren.
– Fysisk aktivitet i ung ålder är ett enkelt och billigt sätt som dessutom har flera andra positiva effekter.
Text: Magnus Aspegren
Artikeln är ursprungligen publicerad i Vetenskap&Hälsa.
