Havssallat kan bli en ingrediens i framtidens livsmedel och – med lite hjälp på traven – få lika hög proteinhalt som sojabönor, visar en avhandling. Det kan bana väg för algburgare eller algbollar som alternativ till köttfärs framöver.
I takt med en växande befolkning och ett ökat tryck på landbaserad odling riktas blicken mot livsmedel från havet. Forskaren Kristoffer Stedt vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt hur alger kan bli en framtida proteinkälla.
– Alger innehåller många viktiga näringsämnen som proteiner, mineraler och vitaminer och har en god potential att vara en viktig del av vår kost. Inom fem år tror jag att vi kommer att se många nya algprodukter på marknaden, säger Kristoffer Stedt.
Proteinhalten mer än fördubblas
I avhandlingen har han undersökt proteinhalten hos fyra algarter, bland annat havssallat. Den har tunna mjuka blad som liknar isbergssallad och växer snabbt. Proteinhalten varierar dock beroende på var algen växer. Det gör det möjligt att öka proteinhalten genom näringssammansättningen i vattnet den odlas i, enligt Kristoffer Stedt.
– Jag har testat att plocka in havssallat från repodlingar i havet och odlat dem i spillvatten från livsmedelsindustrin. Efter två veckor i det näringsrika vattnet har proteinhalten mer än fördubblats, säger han.
Fakta om havssallat
Havssallat är en av flera arter i grönalgsläktet Ulva. I Sverige växer havssallat på klippor och sten i vattenbrynet längs hela västkusten och i Östersjön in till Blekinge.
Arten har på senare år börjat odlas på den svenska västkusten. Havssallat har bra näringsvärden med relativt hög proteinhalt, nyttiga fleromättade fetter och kostfibrer. Den innehåller dessutom olika värdefulla biokemiska molekyler.
Havssallat som odlas på västkusten har en proteinhalt runt 15 procent i torrvikt. Genom att odla algerna i spillvatten har Kristoffer Stedt visat att det går att höja proteinhalten till 37 procent. Det är i nivå med sojabönor som har en proteinhalt på 40 procent.
– Om vi byter ut sojabönor mot svenskodlade alger skulle vi göra flera miljövinster. Vi skulle få en närodlad proteinkälla som inte konkurrerar med odling på land och dessutom bidrar till att minska övergödningen av havet.
Proteinerna skiljer sig lite från sojabönor
En skillnad mellan grödorna är dock att proteinerna sitter hårdare bundna i alger än i sojabönor. Proteinerna blir därför lättare för kroppen att ta upp om de utvinns från algerna. Det här har något som forskare på Chalmers undersöker i projektet CirkAlg.
– I havssallat finns både fettlösliga och vattenlösliga proteiner. Det gör att det krävs flera steg för att extrahera dem. Forskarna på Chalmers arbetar nu för att ta fram en sådan tvåstegsprocess och har visat mycket positiva resultat, säger Kristoffer Stedt.
Vilka algprodukter tror du mest på?
– Jag tror att alger kan spela roll i flera olika former, bland annat genom att proteinerna från algerna används som ett komplement till köttfärs och sojafärs. I framtiden tror jag att vi kommer att se produkter som algburgare och algbullar i butikerna. Algernas innehåll av omega-3 och vitamin B12 ger dessutom ett mervärde till produkterna, och gör att algerna även kan användas som tillsatser i andra vegetariska livsmedel.
Avhandling:
Seaweeds as a future protein source: innovative cultivation methods for protein production, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Kristoffer Stedt, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, kristoffer.stedt@gu.se
