Det går att minska risken att unga dras till kriminella gäng, enligt en ny rapport. Det handlar om metoder som har prövats i USA men som också kan prövas i Sverige, enligt rapportens författare.
– Det är bättre att testa metoder som har hög evidens i andra länder än att testa metoder som inte har evidens alls, säger Amir Rostami, professor vid Högskolan i Gävle.
Rapporten har gjorts av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Den visar att samhället kan göra insatser som minskar skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och kriminalitet hos barn och unga.
Rapporten utvärderar 43 studier om psykosociala insatser till barn och unga. Samtliga studier kommer från andra länder, främst USA.
Detta är psykosociala insatser
Psykosociala insatser bygger främst på samtalskontakt individuellt eller i grupp, men också på sociala insatser i människors närmiljö.
Psykosociala insatser brukar involvera socialtjänsten. Andra aktörer kan vara finnas med, som kriminalvård, polis och skola. Det kan handla om sådant som stödsamtal med familjer, arbetsträning, hjälp med kontakt med myndigheter och hjälp med bostad.
Psykosociala insatser handlar inte om kameraövervakning eller kontroll av polis, men kan ha inslag av krav, till exempel när det gäller åtgärder som görs under villkorlig frigivning.
Källa: SBU samt Högskolan i Gävle
En del av de metoder som har granskats i rapporten visar sig ha gott vetenskapligt stöd där de har prövats. Det kan exempelvis vara åtgärder i mellanstadiet. I ett sådant program i USA görs enkäter med elever och utifrån svaren väljs sedan ut var extrahjälp ska sättas in. Det kan handla om sådant som studiehjälp, föräldrautbildningar, mentorskap och stöd till barn att hantera konflikter.
Sådana här insatser som riktas till skolelever kan enligt forskning i USA minska skjutvapenvåld med en runt en fjärdedel under loppet av cirka tre år. Några av programmen kan också minska risken att unga går med i kriminella gäng.
Ett av de studerade skolprogrammen används idag i Malmö och Sandviken, men inte specifikt för att förebygga gängmedlemskap och skjutvapenvåld.
Testa metoder med hög evidens
SBU-rapporten understryker att det inte går att bedöma om det går att överföra resultaten från ett land till ett annat. Amir Rostami, som är professor vid Högskolan i Gävle och som har arbetat med rapporten, menar dock att flera av metoderna bör kunna prövas i Sverige.
– Jag tycker att det är bättre att testa metoder som har hög evidens i andra länder än att testa andra metoder som inte har evidens alls. Testa, utvärdera och kolla vad som funkar i svensk kontext, hellre än att bara gå på magkänsla, säger Amir Rostami.
Sluta skjut-metoder kan lyckas
Rapporten har också granskat en metod som går ut på att avskräcka gängkriminella personer från fortsatt kriminalitet. ”Fokuserad avskräckning” kallas det formellt. I Malmö har en sådan åtgärd testats och där fått namnet ”Sluta skjut”.
Fokuserad avskräckning och ”Sluta skjut”
Fokuserad avskräckning handlar om att samhället riktar resurser mot de mest våldsdrivande personerna och de gäng de tillhör, i syfte att minska våldet. Ledande gängmedlemmar informeras om att våldet måste upphöra och vilka konsekvenser fortsatt våld kommer att ge.
Informationen ges under möten. De kriminellt aktiva personerna får då även information från socialtjänst och andra myndigheter om vad de kan göra för att lämna eller avhålla sig från kriminalitet och vilket stöd till det som samhället kan erbjuda.
Fokuserad avskräckning bygger på teorin om att brott kan förebyggas om gärningspersonen uppfattar att nackdelarna med brottet överväger fördelarna.
Den här typen av insats har använts i Malmö, under namnet ”Sluta skjut”.
Källa: SBU
Forskning från USA visar att åtgärder av typen fokuserad avskräckning bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med cirka en fjärdedel under cirka tre års tid.
Svårt att veta effekter av Sluta skjut
Dock går det inte att avgöra huruvida motsvarigheten i Sverige, ”Sluta skjut” i Malmö, har haft en motsvarande effekt. Under en pågående utvärdering av ”Sluta skjut” kom pandemin. Polisen satte även igång den så kallade ”Operation rimfrost” i Malmö i syfte att bekämpa gäng.
– Det blev omöjligt att avgöra vad som är en effekt av Sluta Skjut, pandemin respektive Operation rimfrost. Vi kan inte veta vad som gav vad, säger Amir Rostami vid Högskolan i Gävle.
Han fortsätter:
– Generellt brister det enormt med goda utvärderingar i svensk kontext. Och då är det svårt, eller omöjligt, att veta vad som faktiskt fungerar. Det måste finnas en systematik i det man gör, och uppföljningar. Det är avgörande för att insatser ska få effekt och för att få evidens.
Metoder kan skada
Enligt SBU-rapporten finns även exempel på insatser, till exempel psykologiska behandlingar, som visat sig vara ineffektiva eller till och med skadliga. Detta understryker vikten av goda utvärderingar, enligt forskarna bakom rapporten.
Läs också: Framtidstro kan rädda unga från gängen
Text: Lisen Forsberg, på uppdrag av forskning.se
Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra länder
I Nordamerika och Europa ökade det dödliga skjutvapenvåldet från 1960-talet och fram till slutet av 1980-talet för att därefter minska. I en jämförelse med Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Frankrike, England och Wales följer den svenska utvecklingen övriga länders.
Från år 2012 utmärker sig Sverige genom en ökning av dödligt våld. En huvudförklaring till ökningen är det dödliga skjutvapenvåldet inom kriminella miljöer, vilket skiljer Sverige från andra jämförda europiska länder. Medan de flesta europeiska länder har haft en minskande trend av dödligt skjutvapenvåld och några haft en oförändrad trend står Sverige ensamt i sin utveckling.
I en jämförelse med 22 europeiska länder konstaterar Brå att Sverige, som fram till för några år sedan tillhörde de länder i Europa som hade relativt låga nivåer av dödligt våld, på senare år seglat upp till de länder med de högsta nivåerna. Uppgången i Sverige gäller framför allt dödligt våld med skjutvapen och i synnerhet dödligt våld med skjutvapen mot 20–29-åringar.
Tidigare forskning har noterat att i genomsnitt 13 procent av morden i Europa begås med skjutvapen, jämfört med 35 procent i Sverige, vilket indikerar en relativt högre nivå av skjutvapenvåld i Sverige.
Det finns olika förklaringar till det ökade skjutvapenvåldet, bland annat bristande brottsbekämpning och förebyggande arbete, konflikter om narkotikamarknader, bristande integration samt ökade socioekonomiska klyftor i samhället.
Data från Nederländerna och Belgien från senare år visar dock på en liknande negativ utveckling. Det antyder att det kan finnas samhällsfaktorer som påverkar ökningen av skjutvapenvåld i Sverige liksom i andra länder.
Vad gäller Sverige och USA skiljer sig nivåerna kraftigt vad gäller skjutvapenvåld. Även om Sveriges nivå av dödligt skjutvapenvåld år 2022 var hög utgör den ändå bara cirka en tiondel av USA:s nivå under 2021.
Rapport:
Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna, SBU.
Kontakt:
Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle
amir.rostami@hig.se
