Barn lägger stor vikt vid natur och fina omgivningar längs promenadvägar. Det visar en studie där forskare följt tolvåringar på deras väg till skolan.
I ett EU-projekt har forskare undersökt hur promenadvägarna i städer upplevs av människor. Städer som ingått i projektet är Dortmund i Tyskland, Genua i Italien och Göteborg i Sverige.
I Sverige har fokus legat på skolbarn och arbetspendlare.
– Normalt tittar man oftast på avstånd och restid och det har inte funnits så mycket fokus på människan och hennes upplevelser. Särskilt barn har fått stå tillbaka när vi utformar våra stadsmiljöer. Genom att intervjua barnen medan vi gick med dem fick vi en förståelse för vad som påverkar hur de ser på sin gångväg, säger Katrin Lättman som är docent i psykologi vid Högskolan i Gävle.
Barn vill ha fina omgivningar
Barnen visade sig lägga stor vikt vid naturen. De vill ha fina omgivningar med mer natur och träd omkring sig.
– Det förvånade oss att de så starkt registrerar det som är vackert och att naturen betyder så mycket för dem, säger Katrin Lättman.
Men barn upplever också krångel med vägbyggen, brist på information och dålig sikt i vissa korsningar som inte är anpassade efter barn. Till exempel kan höga staket finnas.
– Barnen önskade också att de hade lite fler alternativa vägar att gå, för att få lite mer omväxling, då det kunde bli tråkigt ibland.
Barn måste anpassa sig
Studien visar även att det finns specifika områden där barnen kände sig otrygga. Det kunde till exempel vara störande människor i vissa miljöer där barnen måste gå för att ta sig hem.
– De försökte då undvika dessa områden under vissa tider. Trafiken kom också upp, men inte alls i samma utsträckning som i Tyskland där nästan allt handlade om trafiken.
Många nämnde också andra människors perspektiv: ”Vi kan gå här men en farbror som har svårt att gå, eller ser dåligt, hinner inte över”.
– Det överraskade att de är väldigt måna om andra i sin omgivning, sätter sig in i andra människors upplevelser, och tar in det i sina egna bedömningar, säger Katrin Lättman.
Vuxna kan göra andra val
Vuxna har oftast större möjligheter att välja hur de tar sig till arbetet och mellan dem fanns större skillnader, visar studien. Vissa valde den snabbaste vägen för att spara tid, andra valde en väg som var naturskön.
– Pandemin fick många att hitta nya vanor, som att gå eller cykla, då trängseln gjorde det läskigt att åka kollektivt. En kvinna som medverkade hade valt arbetsplats efter vilken väg som var trevligast att gå.
Barns tidiga beteenden viktigt
Eftersom beteenden formas tidigt blir det viktigt även ur ett hälsoperspektiv att barn känner sig bekväma med att gå till skolan, menar forskarna. Men när städer planeras lyfts inte alltid barnens upplevelser och perspektiv.
– Det finns inte så mycket forskning om detta och vi vill visa på andra metoder för att få fram information, viktig inte minst för planerare för att skapa miljöer som barn känner sig trygga i och som uppmuntrar till en mer aktiv livsstil, säger hon.
Vetenskaplig studie:
Why do people walk? Investigating urban walkability in Europe, Högskolan i Gävle
Kontakt:
Katrin Lättman docent i psykologi vid Högskolan i Gävle, Katrin.Lattman@hig.se
