Skippa betong vid byggen av flerfamiljshus och använd istället trä, med traditionella regelstommar. Och bygg mindre lägenheter än idag. Den kombinationen vore den mest klimatsmarta, enligt en studie från SLU.
Efterfrågan på nya flerfamiljshus i Sverige beräknas enligt Boverkets och SCB:s prognoser vara 46 000 bostäder per år från nu till 2030 och 57 000 per år från 2030 till 2070.
Det öppnar för möjligheten att ersätta den utsläppsintensiva betongen med trä, vilket i sig kan bidra till att uppnå det svenska målet att bli koldioxidneutralt till 2045, enligt forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Mängden byggmaterial är viktigt
Men det är inte bara materialvalet som spelar roll, utan även mängden material som produceras och används, enligt SLU-doktoranden Maximillian Schulte, som tillsammans med kollegor har studerat vad som händer vid mer byggande med trä.
Den nuvarande standarden för träbyggnader i Sverige är att använda regelstommar. Det gör att höjden på byggnaden blir något begränsad. När högre flerfamiljshus ska byggas används därför den mer träintensiva metoden med korslimmad trästomme.
Boendeytan är avgörande
I en studie har forskarna undersökt vad som skulle hända om det virke som behövs för alla nya flerfamiljshus enbart skulle komma från svensk skog. De har simulerat vilka avverkningsnivåer som krävs vid användning av regelstommar respektive korslimmat trä.
Forskarna har också undersökt vilken betydelse den genomsnittliga bostadsytan har. En genomsnittlig lägenhet i en storstadskommun har idag en yta på 57 kvadratmeter. Forskarna har studerat vad som händer om den ytan ökas till 68 kvadratmeter, eller minskas till 45 kvadratmeter.
Svaret var att ett byte från betong till trä endast skulle kräva en liten ökning av virkesuttaget.
– Beroende på vilket trästomsystem vi väljer för att ersätta betong i framtida flerfamiljshus skulle avverkningsnivån behöva öka med endast 0,7 till 1,6 procent per år jämfört med den genomsnittliga årliga avverkningsvolymen för sågtimmer i Sverige under perioden 2016–2020, säger Maximilian Schulte.
Klimateffekten försvinner med större boendeyta
Den relativt lilla ökningen av virkesuttaget stämmer endast om den framtida bostadsytan förblir densamma eller minskar.
Trenden är dock den motsatta och den genomsnittliga bostadsytan per person har ökat under de senaste decennierna i Sverige och globalt. Fortsätter denna trend, kombinerad med ökad användning av korslimmad trästomme i flerfamiljshus, skulle klimatfördelen med att ersätta betong med trä försvinna.
– Dessutom skulle användning av korslimmat trä i flerfamiljshus leda till en större förlust av gammal skog i Sverige, eftersom det krävs mer trä per kvadratmeter bostadsyta jämfört med det lättare regelstommesystem som används idag, säger Maximilian Schulte.
– Det finns däremot andra fördelar med korslimmat trä. Framför allt går det att bygga högre byggnader, vilket kan minska markanvändningen och göra det möjligt att behålla mer gröna ytor.
Sammanfattningsvis, menar forskarna, skulle den mest klimatsmarta lösningen vara att basera det framtida byggandet av flerfamiljshus i Sverige på regelstommar – i kombination med mindre bostadsytor.
Läs också: Träd första hjälpen vid översvämningar
Vetenskaplig artikel:
Demand-driven climate change mitigation and trade-offs from wood product substitution: The case of Swedish multi-family housing construction, Journal of Cleaner Production.
Kontakt:
Maximilian Schulte, doktorand vid Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet
maximilian.schulte@slu.se
