De nya AI-verktygen kan effektivisera många arbetsuppgifter – och kommer att påverka arbetsmarknaden. Exakt hur är oklart, men den artificiella hjälpredan lär skapa nya professioner snarare än orsaka massarbetslöshet. Och nån måste ju hålla koll på AI:n.
När företaget Open AI lanserade ChatGPT hösten 2022 blev det fart på spekulationerna om hur många och vilka yrken som kan komma att utföras av chattrobotar eller andra AI-verktyg. Men redan före ChatGPT hade forskare spått om hur många jobb som skulle ersättas av intelligenta datorer. För tio år sedan antog de brittiska forskarna Carl Frey och Michael Osborne att 47 procent av anställda i USA riskerade att ersättas. Så blev det inte.
– Vilka jobb som kommer att försvinna och inte, är inte helt lätt att säga. Men den som utför väldigt repetitiva uppgifter får nog rannsaka sig själv. Journalister som bara skriver om husförsäljningar har ju ersatts för länge sedan, säger Daniel Gillblad, AI Chef på Recorded Future och forskningsrådgivare på AI Sweden, ett nationellt AI-center som samlar över 100 samarbetspartners inom näringslivet och akademin.
Flera redaktioner köper idag in texter om till exempel husförsäljningar och sportresultat av externa företag som använder textrobotar.
AI-verktygen effektiviserar många arbetsuppgifter
I många studier om AI och den framtida arbetsmarknaden utgår forskarna ifrån vilka slags arbetsuppgifter AI skulle kunna utföra. Därmed kan man också säga något om vilka yrken som kan påverkas.
Enligt en rapport från McKinsey Sverige i höstas är den ekonomiska potentialen störst inom marknadsföring och försäljning, mjukvaruutveckling och kundtjänster.
Så kan AI påverka näringsliv och arbetsmarknad
Till skillnad från tidigare artificiell intelligens har generativ AI störst potential att automatisera komplexa arbetsuppgifter, bland annat sådana med koppling till beslutsfattande och samarbete.
Här en prognos för dess betydelse:
- Den ökade användningen av generativ AI kommer att påskynda anammandet av all artificiell intelligens. Detta beräknas kunna leda till att automatiseringen i samhället tidigareläggs med tio år jämfört med McKinsey Global Institutes tidigare uppskattningar.
- Generativ AI, som dagens chattverktyg, har potential att bidra med upp till 309 miljarder kronor till Sveriges BNP fram till 2045.
- De affärsfunktioner som beräknas ha störst värdeskapande potential är Marknadsföring & försäljning (52–83 miljarder kronor fram till 2045), Mjukvaruutveckling (40–83 miljarder kronor fram till 2045) och Kundverksamhet (23–32 miljarder kronor fram till 2045).
Källa: Generativ AI – den ekonomiska potentialen för Sverige, McKinsey Sverige, 2023
- 300 miljoner heltidsarbeten i USA och Europa kan komma att automatiseras.
- Globalt kan AI komma att öka BNP med sju procent.
Källa: Goldman Sachs i mars 2023
Frågan är hur yrkena kommer att påverkas.
Det är viktigt att lära sig använda den här typen av verktyg; hur de fungerar och vilka begränsningar som finns, menar Daniel Gillblad.
– Om man är chef kanske man också måste tänka ett steg längre och inte bara se på de verktyg som finns öppet tillgängliga, utan vilka möjligheter som finns att bygga något eget som hjälper personalen och verksamheten. Till exempel en egen, intern chattbot som kan ge stöd baserat på information som finns i organisationen, säger han.
Fredrik Heintz är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och har forskat om AI i mer än 20 år. Han tror inte att mängder av jobb kommer att försvinna för att AI kommer in i arbetslivet. Däremot kommer många arbeten att förändras, vilket ställer krav på kompetensutveckling.
– Trenden är att AI-systemen blir allt bättre på att svara på frågor och då blir människans roll snarare att ställa rätt frågor och sedan kritiskt granska och vidareutveckla de svar man får, säger Fredrik Heintz.
Jobb som kan komma att förenklas eller ersättas av AI
- Kundtjänst – AI-baserade chattbotar och röstassistenter kan hantera enklare kundförfrågningar, vilket minskar behovet av mänskliga kundtjänstrepresentanter.
- Datainmatare – AI kan automatisera uppgifter som tidigare krävde manuell datainmatning.
- Jurister – AI-baserade program kan utföra uppgifter som tidigare utfördes av jurister, såsom dokumentanalys och rådgivning. Startup-bolaget Harvey har tagit fram en språkmodell byggd på Chat GPT-4 som juristfirmor kan använda för att till exempel granska kontrakt.
- Läkare – AI kan användas för att analysera medicinska bilder och uppgifter.
- Transportarbetare – AI-baserade system kan användas för att optimera rutter och fordonsscheman, vilket kan minska arbetet för transportarbetare och minska bränsleförbrukningen.
- Journalister – AI-baserade verktyg kan hjälpa till att automatisera uppgifter som sökning och sammanställning av nyheter. Google arbetar nu med att ta fram ett verktyg, kallat Genesis, som ska fungera som en assistent till journalister.
- Rekryterare – AI-baserade system kan användas för att screena CV och matcha kandidater till jobb, vilket kan minska tiden som rekryterare lägger på administrativa uppgifter och öka effektiviteten i rekryteringsprocessen.
- Forskare – AI kan hjälpa till att utföra uppgifter som tidigare utfördes av forskare, som dataanalys och experiment, vilket kan minska antalet anställda inom forskning.
Enskilda personer vinner mest på AI-verktygen i jobbet
AI-verktygen blir med andra ord medhjälpare som kan utföra vissa arbetsuppgifter snabbare och därmed öka produktiviteten. Till skillnad från tidigare automatiseringar, till exempel med hjälp av mekaniska robotar, gynnar det här inte bara företagsägarna.
– Just nu är det enskilda personer som blir mer effektiva med hjälp av de här verktygen och kan få mer gjort. Därmed blir det de enskilda som tjänar på det, och inte som förr när fabriksägaren tog hela vinsten.
Till exempel kan en anställd som blir mer produktiv kräva högre lön, eller gå ner i arbetstid med samma lön.
Fredrik Heintz tror att fler nu kommer att få byta karriär oftare och att det kan vara aktuellt för staten att gripa in med något slags omställningsstöd. För förändringen kommer att ske snabbare än tidigare.
– AI är en teknik som förändrar andra teknologier så omvandlingen går fortare, och överlag kommer förändringen att vara till det bättre. Ett konkret exempel är framtagningen av covid-vaccin som tack vare AI kunde utvecklas snabbare och där produktionen snabbare kunde skalas upp och dessutom med högre kvalitet.
Fler AI-yrken enligt ChatGPT
Införandet av artificiell intelligens (AI) i samhället har potential att skapa och påverka en mängd olika yrken. Vi frågade ChatGPT vilka nya yrken som kan uppstå i och med AI intåg på arbetsmarknaden. Här är några kompletterande exempel:
- AI-utvecklare och ingenjörer: En ökad efterfrågan på AI-teknologier skapar en ökad efterfrågan på yrkesverksamma som kan utveckla och underhålla dessa system.
- AI-etik och policyrådgivare: Eftersom användningen av AI reser etiska och juridiska frågor, kommer yrken som fokuserar på AI-etik och policyrådgivning att bli viktiga för att säkerställa ansvarsfull användning av teknologin.
- AI-tränare och specialister på maskininlärning: Dessa yrkesverksamma skulle vara ansvariga för att träna och optimera AI-algoritmer för att säkerställa att de fungerar effektivt och ansvarsfullt.
- Robotdesigner och underhållstekniker: Med ökad användning av robotik och automatisering kommer efterfrågan på yrkesverksamma som kan designa och underhålla dessa system att öka.
- Cybersäkerhetsexperter för AI: Att säkerställa säkerheten för AI-system blir allt viktigare, och därmed kommer efterfrågan på specialister inom cybersäkerhet med fokus på AI att öka.
- AI-översättare: Med framsteg inom maskinöversättning kan det finnas en ökad efterfrågan på yrkesverksamma som specialiserar sig på att finjustera och förbättra översättningar genererade av AI.
- AI-marknadsförare: För att effektivt använda AI inom marknadsföring kommer det att finnas efterfrågan på specialister som förstår hur man använder AI för att förbättra kundupplevelsen och marknadsföringsstrategier.
- AI-förändringsagenter: Att införa AI i organisationer kräver ofta förändringshantering och utbildning. Yrken som fokuserar på att underlätta övergången till AI kan bli vanliga.
”Det är viktigt att notera att denna lista inte är uttömmande och att utvecklingen av nya yrken kommer att fortsätta att anpassa sig till de framsteg som görs inom AI och teknik. Det är också möjligt att befintliga yrken kommer att omformas och kräva nya färdigheter i ljuset av den teknologiska utvecklingen.”
Källa: ChatGPT
AI:s roll varierar i olika yrken
Bertil Rolandsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur arbetslivet påverkas av digitaliseringen. Han manar till försiktighet när det gäller att förutspå hur AI kan komma att påverka olika yrken. Ett av de yrken som han själv har studerat är radiologer, även kallade röntgenläkare.
– När det gäller de radiologer vi följt så ser man att AI ger en möjlighet att gräva djupare och forska i enskilda patienters situation. Det ställer ytterligare krav på radiologernas omdömen och att förstå den data som de baserar besluten på.
Så snarare än att radera olika yrken förväntas AI kunna ersätta vissa arbetsuppgifter. Och tillföra nya. Någon måste trots allt se till att de här algoritmerna fungerar. Vilken roll AI kommer att få varierar med yrke.
– I den mediala diskussionen framstår det som att AI ger lika effekt i olika sammanhang, men tekniken får olika effekt beroende på sammanhang.
Inte alltid en tidsvinst med AI – måste granskas
Bertil Rolandsson har också gjort en studie av hur maskinöversättning påverkas av läsarens krav på texten. Där framgår att till exempel tekniska manualer skulle kunna maskinöversättas utan några större problem. Även juridiska texter skulle i teorin kunna översättas av en maskin.
– Men de vi intervjuade beskrev det som att det inte blev någon större tidsvinst, för texten måste ändå vara korrekt och juristerna fick därför arbeta väldigt noga med att kontrollera kvaliteten på texten, säger Bertil Rolandsson.
Magnus Lodefalk är docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, forskare vid forskningsinstitutet Ratio och en av grundarna av AI-Econ Lab, ett tvärvetenskapligt projekt som ska ta fram forskning om hur AI kan komma att påverka arbetsmarknaden.
AI kan öka produktiveten så fler anställs
Han menar att den begränsade forskning som finns inom området inte är särskilt alarmistisk utan pekar på små effekter på sysselsättningen. Även om AI i vissa fall kan ersätta människor, kan det leda till att produktiviteten ökar och företagen kan anställa fler.
– Men det betyder inte att det inte blir större förändringar på längre sikt, och även om AI inte påverkar så mycket på en övergripande nivå så kan det påverka vissa yrken och branscher mer än andra. Därför är det viktigt att förstå hur olika grupper påverkas och det vet vi inte så mycket om än, säger Magnus Lodefalk.
Just nu arbetar AI-Econ Lab med att ta fram en metod för att mäta hur AI kan påverka olika yrken. Deras preliminära modell visar att kontorsarbetare, särskilt de med få sociala interaktioner, kommer att påverkas mer än fabriksarbetare.
Användning av AI-sökmoter kräver kompetensutveckling
AI har diskuterats sedan 1950-talet, men det är först under det senaste året som tekniken har blivit lättillgänglig för vem som helst. Att använda ChatGPT eller Googles experimentella AI-sökmotor Bard är inte särskilt svårt, även om det kräver träning att få fram användbara svar och ett kritiskt öga på de svar som levereras.
Chatt-verktygen kan skapa eget material
Generativ AI är ett begrepp som beskriver datastyrda processer som producerar text eller bilder. Ordet generativ står för att artificiell intelligens framställer något som inte har existerat tidigare. Det till skillnad från särskiljande AI som kan svara på frågor om till exempel vad en viss bild föreställer.
Exempel på verktyg som använder generativ AI är ChatGPT, Bing AI, My AI i SnapChat och Googles sökmotor Bard.
En chattrobot kan till exempel skamlöst hitta på ett svar när man frågar den något. När forskning.se frågade ChatGPT:n om nyttan med ålyngelledare (ett slags rör som ska hjälpa de blivande ålarna att ta sig förbi vattenkraftverk uppströms) fick vi ett svar som inleds så här: ”Ålyngelledare är en term som används inom organisationer och företag för att beskriva individer som har en relativt nyckelposition i ledarskapet och som leder och stöder andra yngre eller mindre erfarna medarbetare.”
Inom AI-världen kallas det här en hallucination, och är ett av skälen till varför de flesta som arbetar med någon typ av research inte riskerar att bli ersatt av en chattrobot. Åtminstone inte än.
Daniel Gillblad, forskningsrådgivare på AI Sweden , förklarar hallucinationen med robotens bristande erfarenhet.
– Om någonting har gjorts väldigt många gånger kommer den att vara bättre när du ställer frågan. Om massvis med människor har skrivit om det här ämnet tidigare så blir den bättre.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
