Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar, som redan drabbar till exempel groddjur. Men insatser för att övervaka situationen varierar stort inom EU, visar en studie.
När livsmiljön förändras för vissa arter kan den genetiska variationen, skillnader i arvsmassan, göra det möjligt för dem att anpassa sig till de nya förhållandena, i stället för att dö ut eller behöva migrera till andra miljöer.
Den globala uppvärmningen sätter redan press på många arter i Europa. Särskilt utsatta är arter med populationer vid klimatgränserna för sina utbredningsområden.
Studie har undersökt övervakningen
Arters förmåga att stå emot extrem värme, torka och nya arter som koloniserar deras miljö är därför avgörande för överlevnaden.
En ny studie har undersökt övervakningen av genetisk mångfald i 38 europeiska länder. Fokus har varit groddjur, fåglar, stora rovdjur och skogsträd.
– Generellt ligger övervakning av genetisk mångfald efter annan övervakning av biodiversitet. Nu börjar dock intresset för genetisk mångfald öka i takt med att insikterna om den centrala roll denna del av biodiversiteten spelar för klimatförändringarnas påverkan på djur- och växtbestånd, säger Linda Laikre som är professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Hon fortsätter:
– Mängden och typen av genetisk variation, det vill säga variation på dna-nivå, kan vara avgörande för om en population kan anpassa sig till klimatförändringar eller inte.
Insatser varierar stort inom EU
Resultaten i studien visar att övervakningsinsatserna varierar stort mellan både länder och olika grupper av organismer. Stora rovdjur är den grupp som har störst fokus medan ytterst få program förekommer för groddjur – en grupp som bedöms vara särskilt känslig för klimatförändringar.
– Sverige ligger i framkant vad gäller övervakning av genetisk mångfald även om de flesta arter som nu står i fokus är fiskar och havslevande organismer, vilka inte omfattats av den aktuella studien, säger Linda Laikre.
Hennes forskargrupp har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och forskare vid Göteborgs universitet tagit fram indikatorer för genetisk variation. De har använts på lax, öring och röding – arter som alla förväntas påverkas av klimatförändringar. Även älg har kartlagts i samverkan med Naturvårdsverket.
Sverige har kommit längre
I Sverige har även arbete med så kallade proxy-indikatorer, som inte baseras på dna-data utan populationsinformation från till exempel svenskt arbete med rödlistade arter, startats. Inom detta arbete har genetiska indikatorer för groddjur använts.
– I Sverige har vi kommit förhållandevis långt när det gäller övervakning av genetisk variation. Vi har därför möjlighet att bidra med kunskap inom detta område till andra europeiska länder som inte kommit lika långt, säger Henrik Thurfjell som är miljöanalysspecialist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien har även verktyg utvecklats för att identifiera geografiska områden där genetisk övervakning bör prioriteras. De europeiska programmen bör anpassas så att de till exempel omfattar alla känsliga regioner med stor biologisk mångfald, menar forskarna.
FN:s internationella konvention om biologisk mångfald antog under 2022 skärpta riktlinjer för skyddet av den genetiska mångfald som finns hos vilda arter.
Vetenskaplig studier:
Monitoring of species’ genetic diversity in Europe varies greatly and overlooks potential climate change impacts, Nature Ecology & Evolution.
New indicators for monitoring genetic diversity applied to alpine brown trout populations using whole genome sequence data, Molecular Ecology.
Kontakt:
Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet, linda.laikre@popgen.su.se
Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, henrik.thurfjell@slu.se
