Död ved behövs för biologisk mångfald, men för många arter fungerar inte vilket dött träd som helst. En studie visar att gamla och eldhärjade tallar är hem till flera rödlistade lavar, som riskerar att dö ut om deras livsmiljöer förstörs.
Keloved eller silverved. Så kallas de ståtliga silverfärgade döda tallar som stått på en plats i hundratals år. De har dött långsamt, härjats av skogsbränder och reparerat skadorna med kåda som impregnerat träet och gjort det svårt att bryta ned.
I en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt kelovedens betydelse för lavar som är beroende av döda träd, så kallad död ved.
– Vedberoende lavar är en understuderad grupp. De bedöms vara särskilt utsatta i dagens skogslandskap på grund av bristen på död ved och den långsamma spridningen och tillväxten av dessa lavar, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sex rödlistade arter hittades
Studien gjordes i Effaråsen i Dalarna. Forskarna inventerade den döda veden i försöksytor och kategoriserade dem efter ålder och kvalitet. De undersökte sedan vilken typ av lavar som lever på de olika vedtyperna.
Totalt hittades 27 olika lavarter. Sex av dem bedöms som nära hotade, enligt Artdatabankens rödlista.
– Samtliga av de nära hotade arterna hittades på keloved. Där fanns också flera av de mer vanligt förekommande lavarna, vilket visar att denna typ av död ved hyser en stor andel av det totala artsamhället, säger Albin Larsson Ekström.
Viktigt att skapa ny keloved
Samtidigt som studien visar att keloveden är viktig för vedberoende lavar finns en stor brist på den här typen av död ved i skogslandskapet. Det tar dessutom flera hundra år för veden att bildas.
Lavarter som är beroende av keloved har inte försvunnit ännu, men de riskerar att göra det när deras livsmiljöer försvinner. Därför är det viktigt att bevara den keloved som finns kvar. Det är också viktigt att skapa ny även om det tar lång tid, menar forskarna.
– Keloveden måste värnas i alla steg av skogsskötseln. Samtidigt måste ny keloved skapas genom återkommande naturvårdsbränningar. I skogar där det redan finns gott om död ved bör dock naturvårdsbränningar undvikas för att förhindra lokala förluster av arter, säger Albin Larsson Ekström.
Vetenskaplig studie:
Reinventory of permanent plots show that kelo lichens face an extinction debt, Biological Conservation.
Kontakt:
Albin Larsson Ekström, doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, albin.larsson.ekstrom@slu.se
