Drygt hälften av flickorna i nian har fått en dickpic senaste halvåret
Barn och ungaPsykisk hälsaSexuella övergreppDet finns stora skillnader i hur tjejer och killar mår, visar en enkät gjord bland niondeklassare i Sverige. Killar uppger ett större välmående. Samtidigt är tjejer betydligt mer utsatta för sexuellt våld och sexuella trakasserier, både online och i verkligheten. Allt det här hänger ihop, menar forskarna bakom enkäten.
Ett exempel på sexuella trakasserier är så kallade dickpicks, bilder på könsorgan. Drygt hälften av tjejerna i årskurs nio uppger att de har fått en sådan bild skickad till sig under det senaste halvåret. Motsvarande siffra för killar är sex procent.
Det är ett av resultaten i den nya enkäten som är gjord vid Mittuniversitetet och som har besvarats av drygt 1 200 elever i årskurs nio på skolor i Västernorrland.
Rapporten visar också följande:
- Drygt hälften av tjejerna har under det senaste halvåret blivit utsatta för att någon, mot deras vilja, har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll. Motsvarande siffror för killar är tolv procent.
- 27 procent av tjejerna uppger att de blivit tafsade på en eller flera gånger under det senaste halvåret. För killarna är siffran sju procent.
- 27 procent av tjejerna och 13 procent av killarna uppger att någon har försökt kyssa eller krama dem mot deras vilja under det senaste halvåret.
- 23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna säger att de under det senaste halvåret har blivit slagna, sparkade, knuffade, klösta, skurna, dragna i håret eller kraftigt skakade av någon eller några.
- Var tredje tjej som varit i en relation uppger att hon har blivit tvingad att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville. Motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent.
Koppling mellan trakasserier och mående
Samtidigt märks också stora skillnader i psykisk hälsa mellan flickor och pojkar. 74 procent av pojkarna uppger i enkäten att de mår ”bra” eller ”mycket bra”. Motsvarande siffra för flickorna är 45 procent.
De som rapporterar att de varit utsatta för olika former av trakasserier uppger också i högre utsträckning ohälsa. Och ju fler former av trakasserier som eleverna har varit utsatta för, desto högre är sannolikheten att de också vittnar om psykosomatiska besvär, depressiva symtom och självskadebeteende.
Flickor är i högre utsträckning än pojkar, enligt forskarna, utsatta för flera olika former av våld och trakasserier. Forskarna kallar det att vara ”multiutsatt”.
De stora skillnader som syns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande och det finns en tydlig koppling till skillnaden i utsatthet, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
− En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar.
Fler resultat ur enkäten
- Nästan en tredjedel av killarna använder sociala medier mer än fyra timmar på vardagar. Motsvarande för tjejerna är 58 procent.
- Nästan var femte tjej svarade att de har stannat hemma från skolan utan att vara sjuka en dag i veckan eller oftare det senaste halvåret. De tjejer som stannat hemma ofta har i högre grad varit utsatta för våld och trakasserier jämfört med övriga tjejer.
- Killarna känner sig trygga i skolan i högre grad än tjejerna och de är mer nöjda med sina kamratrelationer.
- Tjejerna svarade i högre grad än killarna att de upplever höga krav i skolan och de upplever i högre grad att det är hög ljudnivå och stökigt under lektionerna.
Källa: Rapport – Ungas psykiska hälsa, Mittuniversitetet
Det syns ett tydligt genusmönster, både när det gäller utsatthet och när det gäller att utsätta andra, säger Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Mittuniversitetet.
− Både tjejer och killar har oftast varit utsatta av killar på den egna skolan, killar från någon annan skola eller av en okänd kille.
Text: Mittuniversitetet samt forskning.se
Rapport:
Rapport – Ungas psykiska hälsa, Mittuniversitetet.
Kontakt:
Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet
katja.gillandergadin@miun.se
Mer om forskningen
Rapporten är framtagen av forskare vid Mittuniversitetet i samarbete med Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland.
Drygt hälften av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrland har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever. Det motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent.
Av de 1211 elever som deltog var 607 tjejer och 604 killar, enligt den juridiska definitionen. Totalt fanns 22 elever som inte identifierade sig med sitt juridiska kön. Forskarna har använt uppgiften om juridiskt kön i analyserna. De skriver: ”Vi är medvetna om att de som identifierar sig på annat sätt (tjej, kille, icke-binär eller annan könsidentitet) kan ha andra erfarenheter som är värdefulla att öka kunskapen om, jämfört med de som identifierar sig med sitt juridiska kön. Eftersom den gruppen är relativt liten är det inte möjligt att göra särskilda statistiska analyser i just denna studie. De ingår därför i analyserna utifrån sitt juridiska kön.”
Källa: Rapport – Ungas psykiska hälsa, Mittuniversitetet
