Viktiga livsmiljöer för lax och öring har förstörts i svenska bäckar och älvar. Nu har forskare upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd.
Sveriges vattendrag är hem för mängder av djur, däribland lax, öring och den hotade flodpärlmusslan. I över hundra år användes bäckar och älvar för att transportera timmer från skogarna i inlandet till sågverken vid kusten. För att underlätta transporterna rätades vattendragen ut och stenblock sprängdes bort. Det här har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring.
Att återställa vattendragen har varit svårt eftersom kunskap saknas om hur de såg ut och fungerade innan flottningen kom. Men nu kan forskare vid Umeå universitet visa att glaciala processer under istiden och issmältningen för 10 000 år sedan styr hur dessa vattendrag ser ut och fungerar idag.
– Resultaten förändrar hur vi tänker kring restaurering av vattendrag i stora delar av Norden, eftersom vi nu måste tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger forskaren Lina Polvi Sjöberg vid Umeå universitet.
Skiljer sig från andra vattendrag
Forskarna har rest runt i norra Sverige i jakt på de sista naturliga så kallade blockiga vattendragen. Studien visar att de fungerar på ett helt annat sätt än de flesta andra vattendrag i världen.
De flesta vattendrag kan ändra bredd, djup, lutning och skrovlighet beroende på vattenflödet. Det sker i förutsägbara mönster som ligger till grund för förståelsen av hur vattendrag bör återställas. Men forskarna fann att Sveriges blockiga vattendrag inte följer dessa mönster. De är ganska oförändrade sedan slutet av istiden.
– Det svenska landskapet är annorlunda på grund av att det relativt nyligen påverkats av glaciärerna. Det innebär att det inte alltid går att hantera vattendrag här på samma sätt som i andra delar av världen, säger Lina Polvi Sjöberg och fortsätter:
– För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag.
Kräver detektivarbete
För att efterlikna arvet från istiden behövs förändringar, visar studien. Det innebär att sprida ut stora stenblock över vattendragen och ta bort det som stabiliserar strandkanterna för att vattendragen ska kunna breddas.
– Eftersom varje vattendrag är unikt måste vi göra ett detektivarbete för att lista ut hur var och en av dem såg ut innan mänsklig påverkan. Till exempel listade vi ut att genom att mäta blocken på land bredvid vattendragen kunde vi uppskatta antalet block som skulle ha funnits i vattendragen, säger forskaren Richard Mason som ledde fältarbetet för studien.
Direkt effekt på fiskbestånden
Att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd kommer att ha en direkt effekt på fiskbestånden. Det ger dem bättre livsmiljöer, födokällor och hjälper fiskarna att bättre anpassa sig till klimatförändringarna.
– På platser där vi kan återställa de naturliga processerna kan ofta vattendragen själva ta över förvaltningen åt oss och bli bättre på att sköta sig själva i en osäker framtid, säger Richard Mason.
Vetenskaplig studie:
Unravelling fluvial versus glacial legacy controls on boulder-bed river geomorphology for semi-alluvial rivers in Fennoscandia, Earth Surface Processes and Landforms.
Kontakt:
Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, lina.polvi@umu.se
Richard Mason, postdoktor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, richard.mason@umu.se
