Om många vildsvin samlas i ett område överanvänder de åkrar för att få mat, visar en studie. Kunskapen kan användas för att anpassa jakten och minska skadorna.
Vildsvinen i Sverige har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det har lett till skador på grödor och betesmarker. En stor studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt under vilka förhållanden skadorna sker. Detta för att minska påverkan på jordbruket.
Forskarna har tittat på data från nästan 100 vildsvin som fångats in och följts under många år i Mellansverige och Sydsverige. Djuren är utrustade med GPS-halsband som gör det möjligt att följa hur de rör sig och använder landskapet.
För att få en uppfattning om hur många vildsvin som finns inom ett visst område, det vill säga tätheten i stammen, har forskarna utgått från jaktstatistik.
Just tätheten har betydelse för hur mycket skador djuren orsakar, visar studien.
– Det intressantaste resultatet är att vildsvinen överutnyttjar åkermarken över en viss täthet, alltså att de vistas mer på åkrarna i förhållande till andra habitat i landskapet än förväntat. Vid låga tätheter är den tvärtom underanvänd, säger Evelina Augustsson som är doktorand vid SLU.
Lättåtkomlig mat innebär också fara
På åkrarna finns lättillgänglig och näringsrik föda. Men för vildsvinen är det också viktigt att äta i en säker miljö, och öppen jordbruksmark ökar risken att bli skjuten av jägare. Om många vildsvin finns i ett område kan det vara konkurrens om skydd som gör att fler måste söka sig till åkrarna, menar forskarna.
– Det här är ett viktigt resultat för förvaltningen av vildsvin. Om man vill halvera skadorna för jordbruket så behöver man inte halvera vildsvinsstammen, det kan räcka med att komma under gränsen för när de börjar överutnyttja åkrarna, säger Evelina Augustsson.
Exakt var den gränsen går inte att ge ett generellt svar på, enligt forskarna. Vildsvinens beteende varierar beroende på hur landskapet ser ut.
Åkrar lockar under sommar och höst
Studien bekräftar också att vildsvinen främst söker sig till åkrar under sommaren och tidig höst när det finns gott om grödor att äta.
Forskningen har också ökat kunskapen om vildsvinens hemområden, det vill säga det geografiska område där de mestadels vistas och rör sig. Till exempel har hanarna större hemområden, troligen för att de vill träffa honor från flera grupper. Suggorna är mer begränsande eftersom kultingarna inte orkar gå lika långt.
– Vi har också sett att ju högre tätheter desto mindre hemområden. Det avspeglar också att tätheten är högre i områden där det finns mer föda och där är det inte nödvändigt för vildsvinen att röra sig över lika stora områden, säger Evelina Augustsson.
Hemområden viktigt vid sjukdomsutbrott
Många av vildsvinen har fångats in i området runt Grimsö forskningsstation i Bergslagen. Det är ganska nära det område där vildsvin med svinpest hittades i höstas. Forskningen om hur stora hemområden vildsvin har i den här delen av Sverige blev därmed högaktuell.
– Forskning om vildsvinens hemområden kan komma till användning också vid framtida utbrott av olika sjukdomar, säger Evelina Augustsson.
Vetenskaplig studie
Density-dependent dinner: Wild boar overuse agricultural land at high densities, European Journal of Wildlife Research.
Kontakt:
Evelina Augustsson, Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet,
evelina.augustsson@slu.se
