Så kan betesmarker återställas för att gynna växter och insekter

Gamla naturbetesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden, men många har försvunnit. Det har lett till att många betesmarker idag återställs.

I en studie har forskare tagit reda på hur sådana restaureringar kan bli framgångsrika för att gynna biologisk mångfald.

– Dels måste typiska gräsmarksväxter återvända men även pollinerande insekter som till exempel humlor, bin och fjärilar. Pollinatörerna spelar en viktig roll i växternas reproduktion, säger Sara Cousins som är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Studien, som ingår i det större forskningsprojektet FUNgreen, har utvärderat hur andelen omgivande så kallad grön infrastruktur – till exempel gräsmarker, vägrenar och skogsbryn – påverkar mängden pollinatörer i gamla naturbetesmarker och restaurerade gräsmarker. Även samspelet mellan pollinatörer och växter har undersökts.

Naturbetesmarker och gräsmarker inventerades

Forskarna har valt ut 24 naturbetesmarker och restaurerade gräsmarker i Sverige, Tyskland och Belgien. Forskarna inventerade pollinerande insekter och vilka blommor de besökte.

Studien visar att det inte var någon tydlig skillnad i andelen pollinatörer mellan gamla naturbetesmarker och restaurerade gräsmarker. Interaktionerna mellan växter och insekter återkommer snabbt i restaurerade gräsmarker. Det beror på att många pollinerande insekter är generalister och flexibla när det gäller val av växter.

Forskarna visar också att andelen omgivande grön infrastruktur runt gräsmarken är viktig för vissa grupper av pollinatörer. Detta gäller särskilt för bin, skalbaggar, flugor och fjärilar.

Forskarna såg dock att gräsmarker som återställts har enklare nätverk av pollinatörer och växter jämfört med gamla naturbetesmarker. Det kan innebära att restaurerade gräsmarker är mindre motståndskraftiga mot framtida störningar som klimatförändringar.

– Genom att öka andelen gräsmarksväxter i de restaurerade gräsmarkerna kan andelen specialiserade pollinerande insekter öka och därmed ökar också motståndskraften mot negativa förändringar, säger Sara Cousins.

Viktigt att ta hänsyn till omgivande landskap

Resultaten visar att det är viktigt att ta hänsyn till det omgivande landskapet när gräsmarker och andra ekosystem ska restaureras, menar forskarna.

Mängden omgivande grön infrastruktur påverkar inte bara sammansättningen av arter bland insekter och deras interaktioner med växter. Det påverkar också hela nätverket av pollinerare.

– Vi hoppas nu att resultaten från FUNgreen-projektet kommer att kunna hjälpa lantbrukare, andra som förvaltar gräsmarker som markägare, olika naturorganisationer och även beslutsfattare att planera sin markanvändning på bästa sätt för att skapa och bibehålla hållbara landskap, säger Sara Cousins.

Vetenskaplig studie:

Effect of green infrastructure on restoration of pollination networks and plant performance in semi-natural dry grasslands across Europe . Journal of Applied Ecology.

Kontakt:

Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och projektledare för FUNgreen, sara.cousins@natgeo.su.se