Många grundskolor är mobilfria redan idag. En lagändring 2020 gjorde att lärare, mentorer och rektorer fick rätt att samla in elevernas mobiler under lektionstid eller i särskilt utsatta situationer – som i omklädningsrummen under idrottslektioner. Rektorer har även möjligheten att utlysa hela skolan mobilfri under en årsperiod.
I det nya Tidöavtalet, som förhandlats fram mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, vill man förbjuda mobiler på grundskolan helt – även på rasterna.
Det handlar om en ”kulturförändring”, menar Liberalernas partiledare Johan Pehrsson.
PISA argument för mobilförbud
Ett argument för ett mobilförbud i skolan är de dåliga svenska resultaten i den internationella kunskapsmätningen PISA. Man menar att mobiltelefonerna spelar en stor roll i de försämrade resultaten, som idag ligger på samma bottennivå som för tio år sedan.
Forskare tycker att det är en förenklad bild av verkligheten.
PISA mäter 15-åringars kunskaper
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder.
De svenska resultaten i matematik och läsförståelse var 2022 tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden.
PISA står för Programme for International Student Assessment.
Källa: Skolverket
Är det på grund av mobilerna som de svenska resultaten i PISA 2022 sjunkit till bottennivå?
– Det orsaksbandet är väldigt svårt att dra med den kunskapen vi har. Jag tror att det handlar om många olika saker och det är förenklat att plocka ut en enda sak och säga att det är därför, säger Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Men det kan finnas andra bra anledningar till att hålla grundskolan mobilfri, menar
Pär Nyström som forskar om utvecklingsprocesser hos yngre barn vid Uppsala universitet.
Hur påverkas eleverna av mobiler?
– Frågan är bred och komplex och den har många svar beroende på vem det handlar om. Man pratar gärna om barn som en homogen grupp men de är ju individer. En del har en enorm nytta av mobilen, för andra förstör den deras liv, säger Pär Nyström.
Mobiltelefoner i skolan kan föra med sig en rad problem, till exempel cybermobbning, och att alltid ha mobilen med sig kan göra barn mer utsatta. Sociala medier kan skapa oro och det kan vara svårt att låta bli att kolla mobilen under skoldagen. Detta påverkar barnens psykiska mående, menar Per Nyström. Även barns koncentrationsförmåga kan påverkas negativt av mobilen.
Mobilförbud har för- och nackdelar
– Det finns fördelar med ett mobilförbud och det finns nackdelar. Vanligtvis när man gör bestämmelser, handlar det om att skydda dem som är svaga och sköra och i just det här fallet tror jag att det finns många sköra och svaga som inte mår så bra av mobil i skolan. Så av den anledningen tycker jag att det är bra förslag.
Däremot kan barn som tycker om skolan, vill lära sig och har en bra koncentrationsförmåga, få ut mycket av mobiltelefoner. Då kan mobilen fungera som ett hjälpmedel. Men för barn som har svårt att koncentrera sig eller inte trivs i skolan, blir mobilen dock till ett hinder. Det är svårt att dra alla barn över en kam, ingen lösning kommer att fungera för alla.
Lag ger lärare rätt att beslagta mobiler
En lagförändring i skollagen, som trädde i kraft 2020, tillåter redan idag lärare, mentorer och rektorer att ta ifrån eleverna deras mobiler under lektionstid eller i särskilt utsatta situationer som i omklädningsrummet vid idrottslektion. Mobilerna ska då lämnas tillbaka i anslutning till att lektionen är över. Rektorer har utöver detta även möjligheten att utlysa ett totalt mobilförbud för alla elever på skolan, då både under lektionstid och raster, och som gäller ett år i taget. Det regeringen nu vill göra är att mobilförbudet blir praxis och att rektorer, istället för att utlysa tillfälliga mobilförbud, kan ge elever undantag vid speciella tillfällen.
Hur använder elever sina mobiler idag?
Det finns inte tillräckligt med forskning i de nordiska länderna om hur elever i grundskolan använder sina mobiler, enligt Christina Olin-Scheller. Hon har själv forskat tillsammans med finska kollegor och observerat elever i klassrummet. Forskarna har samlat mycket material, men då på gymnasienivå.
Elever använder mobilen på bra sätt
Det som Christina Olin-Scheller och hennes kollegor kunde se, var att mobiler generellt används på ett bra sätt. Eleverna använder sina mobiler när det passar in i klassrumsammanhanget, något som forskarna kallar ”sömlöst”.
– Lärare och elever förhandlar fram det här sättet naturligt. När det blir pauser under lektionen, vilket det alltid blir, kan mobilen komma fram, men inte när det är ett viktigt innehåll eller när man sitter i elevgrupper, berättar Christina Olin-Scheller.
Även elever i grundskolan använder sina mobiler på ett bra sätt, menar Anita Grigic Magnusson, forskare vid avdelningen för lärande, kommunikation och IT vid Göteborgs universitet, som tittat närmare på mobilanvändningen i grundskolan.
– De allra flesta elever sköter, och det här vill jag verkligen betona, de allra flesta elever sköter mobiltelefonen alldeles utmärkt.
Men stör inte mobiler i klassrummet?
– Det kan finnas enskilda elever eller enskilda sammanhang där det inte funkar, men så har det alltid sett ut. Det spelar ingen roll om det finns mobiler eller inte. Det finns alltid elever som vill göra motstånd och lärare som inte kan hantera ett klassrumsklimat. Men att lägga det ansvaret på mobilerna är att göra frågan väldigt enkel, säger Christina Olin-Scheller.
Mobiler kan lugna i klassen
Tvärtom kan mobiler ha en lugnande effekt i klassrummet, menar Anita Grigic Magnusson. Även om det inte finns några garantier för att eleverna använder mobilen till det de ska – skolarbetet.
– Att skicka ett meddelande till någon i klassen uppfattas av andra elever som mindre störande än att börja prata med klasskompisen i klassrummet, berättar hon.
Mobiler i skolan är inte ett helt enkelt ämne, och det behövs mer forskning på området i en svensk kontext, något de tre forskarna är överens om.
Barn med ADHD distraheras lättare
Det finns situationer där mobilerna är en god resurs, till exempel är elever betydligt bättre och snabbare på att hitta information på sin egen mobil än med skolans utrustning, enligt Anita Grigic Magnusson. Men det finns också situationer där en mobil inte är en resurs. Pär Nyström lyfter till exempel att barn med ADHD lättare än andra halkar in på distraktionerna – spel eller sociala medier. Detta kan även få följdeffekter, till exempel påverka relationerna till klasskamrater negativ under grupparbeten.
Pär Nyström är del av ett stort forskningsprojekt, 1 000 barn, där en del av projektet tittar närmare på skärmens effekt på barn. Men det kommer att ta ett tag innan man kan säga något om mobilerna på grundskolan, åtta till nio år ungefär.
För närvarande finns dock inget stöd för att mobiler i skolan gör att elever lär sig mindre.
Krock mellan mobilförbud och behov i undervisningen
I takt med att fler digitala verktyg integreras i undervisningen, behöver eleverna sina mobiler i klassrummet allt oftare. När skolan samtidigt försöker strypa mobilanvändningen för annat än skolarbete, uppstår ett dilemma, visar forskning från 2022. Å ena sidan ska mobilanvändning ske mer strikt, å andra sidan blir skolan allt mer digitaliserad.
Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning
I Sverige har vi en väldigt uppkopplad skola. Det finns datorer och surfplattor i klassrummen och teknologin är i stor utsträckning inkorporerad i undervisningen. Att bara peka på mobiltelefonerna och beskylla dem för de försämrade resultaten håller inte, enligt Anita Grigic Magnusson.
– Man behöver lyfta den frågan lite bredare. Jag tänker, det spelar egentligen ingen roll om det är en dator eller mobil som du använder i skolan, utan det handlar om vad du använder dem till.
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
