Snurror av lakrits.
Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I Sverige är lakrits populärt, men det svarta godiset kan ha oönskade effekter. Nu visar en studie att även små mängder lakrits höjer blodtrycket i kroppen och kan belasta hjärtat.

Det är känt sedan tidigare att lakritsätande kan höja blodtrycket. Det beror framför allt på ämnet glycyrrhizinsyra som påverkar kroppens vätskebalans. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom.

Både EU och WHO bedömer att det sannolikt är säkert att få i sig 100 milligram glycyrrhizinsyra per dag för de flesta. Men i Sverige äter troligen fem procent av befolkningen mer lakrits än så.

Studie på lakritsätare

Forskare vid Linköpings universitet har velat testa om gränsen för intag av glycyrrhizinsyra verkligen är säker.

I en studie lottades 28 kvinnor och män till att antingen äta lakrits eller en kontrollprodukt som innehöll salmiak. Lakritsen innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra, alltså den dagliga mängd som anges som sannolikt säker för de flesta att äta.

Deltagarna, som var mellan 18 och 30 år gamla, åt lakritsen eller kontrollprodukten under två veckor. De fick sedan göra ett uppehåll under två veckor, och därefter äta den andra varianten. Genom detta kunde forskarna jämföra effekten av båda sorterna hos samma person.

Blodtrycket höjdes hos unga

Studiedeltagarna fick även mäta sitt blodtryck varje dag. I slutet av varje period mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalansen och hjärtats belastning.

– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger läkaren och forskaren Peder af Geijerstam vid Linköpings universitet.

Forskarna kunde också se att två hormon som reglerar vätskebalansen, renin och aldosteron, påverkas av lakrits. Nivåerna av båda dessa hormon sjönk vid lakritsätande.

Den fjärdedel av studiedeltagarna som var känsligast – baserat på att deras nivåer av hormonerna renin och aldosteron sjönk mest efter att de ätit lakrits – fick också något ökad kroppsvikt. Troligen beror det på ökad mängd vätska i kroppen.

Ökad försiktighet i rekommendationer

Den känsliga gruppen hade också höjda nivåer av ett protein, som utsöndras av hjärtat när det måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen. Detta tyder på ökad vätskevolym och belastning av hjärtat hos de personer som var mest känsliga för lakritsens effekter, menar forskarna.

– Våra resultat ger anledning att iaktta en ökad försiktighet avseende rekommendationer och etikettering för livsmedel med lakrits, säger Fredrik Nyström, professor vid Linköpings universitet.

Mer om lakrits och glycyrrhizinsyra

Lakrits framställs från roten av plantor av släktet Glycyrrhiza och har länge använts som naturläkemedel och smaksättare.

Koncentrationen av så kallad glycyrrhizinsyra i olika lakritsprodukter varierar mycket. Variationen kan bero på ursprung, lagringsförhållanden och vilken art lakritsroten kommer från. Dessutom anges inte mängden glycyrrhizinsyra på många produkter.

Studien vid Linköpings universitet är den första där mängden glycyrrhizinsyra noggrant mätts i den lakrits som testats, samtidigt som studien haft en kontrollgrupp.

När deltagarna i studien åt lakrits ökade blodtrycket med i snitt 3,1 mmHg.

Vetenskaplig studie:

A low dose of daily licorice intake affects renin, aldosterone, and home blood pressure in a randomized crossover trial

, American Journal of Clinical Nutrition.

Kontakt:

Peder af Geijerstam, doktorand vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och ST-läkare i allmänmedicin, peder.af.geijerstam@liu.se

Fredrik Nyström, professor vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet, fredrik.nystrom@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera