Vill du vara klimatsmart bör sedlar och mynt inte användas när kaffet eller glassen ska betalas. Det bästa för miljön är digitala betalningar, visar en studie där forskare vid KTH kartlagt hur olika transaktioner påverkar klimatet.
Varje dag gör svenskar i snitt två betaltransaktioner. Oavsett om köpet handlar om ett nytt kylskåp eller en kaffe kan vi oftast välja att betala via appar, e-fakturor, kort eller kontanter.
Men kanske tänker ganska få på hur dessa transaktioner påverkar miljön, eller att våra digitala betalningar kräver stora datasystem som ska drivas dygnet runt, ha hög säkerhet och bra backupsystem. Det här är funktioner som slukar en hel del energi.
Kartläggning av betalningssätt
Niklas Arvidsson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, har tillsammans med ett forskarlag kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet. Studien har gjorts på uppdrag av Riksbanken.
Bakgrunden är att Riksbanken funderar på att införa en e-krona, och man vill försäkra sig om att den inte blir samma miljöbov som bitcoin.
– Kryptovalutor som bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet, säger Niklas Arvidsson i en artikel på KTH:s webbplats.
Kontanter största miljöboven
Studien jämför betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter. Inte helt oväntat är det kontanterna som lämnar störst miljöavtryck. Det beror bland annat på att sedlar mestadels består av bomull, som behöver stora mängder vatten och kemikalier för att trivas. Sedlarna har dessutom metallbaserade säkerhetsdetaljer och myntens metaller ska utvinnas.
Den allra största miljöposten för kontanterna handlar dock om transporterna. Alla resor med tunga värdetransportfordon genom Sverige står för en hel del utsläpp.
– Men vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson.
Betalsätten med högst utsläpp:
- Kontanter
- Betalappar
- Kort
- Swish
- Girobetalningar (e-faktura)
Om kontanterna utgör en klass för sig är de övriga betalslagen relativt lika. Betalkort är tillverkade av plastmaterial, innehåller metalldelar och kräver transporter. Dessutom behövs kortavläsare som drar energi.
– Med betalapparna är tanken att du ska slippa plastkort. Att de ändå har ett större klimatavtryck än kort beror på att om du använder till exempel Apple pay har bankerna haft som rutin att skicka ut plastkort, men detta kommer gradvis att fasas ut.
Gireringar mest klimatsmart
Minst avtryck på miljön gör swish och e-fakturor, det vill säga gireringar. Men trots att det finns vissa skillnader mellan olika typer av transaktioner, är det faktiska klimatavtrycket av svenskarnas betalningar förhållandevis litet.
– Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan. Totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige, säger Niklas Arvidsson.
Kontanter bra under kris
Även om kontanterna verkar vara den största boven ur ett klimatperspektiv har sedlar och mynt andra förtjänster, menar Niklas Arvidsson. Om Sverige skulle bli indraget i konflikter och betalningssystem går ner, kommer kontanter vara det betalningsmedel som fungerar.
– Med pandemin och kriget i Ukraina har man kunnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan, säger han.
Rapport:
Climate impact assessment of retail payment
services, (pdf) Sveriges Riksbank.
