Vad är inflation, ränta och riskdiversifiering? De ekonomiska begreppen vållar huvudbry bland många unga vuxna, visar en studie. Samtidigt blir många ungdomar allt mer skuldsatta. Situationen är bekymmersam, menar forskare.
Det finns en stark koppling mellan ekonomiska problem och psykisk ohälsa. I en studie har forskare låtit 2050 unga vuxna mellan 18 och 29 år svara på frågor om sitt psykiska mående och sin ekonomiska situation. De fick också svara på frågor om ekonomiska begrepp för att se hur rustade de är att hantera sin privatekonomi.
– Financial literacy heter det på engelska, en grundläggande färdighet som varje människa bör ha för att klara sig och må bra i samhället, säger psykologiforskaren Henrik Levinsson vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Dålig kunskap om grundläggande ekonomi
I enkätstudien fick deltagarna svara på tre snabba och grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering, det vill säga företeelser som är bra att ha koll på för en god hushållsekonomi.
– Trots att frågorna var mycket grundläggande svarade endast 20 procent rätt på samtliga. Drygt 20 procent svarade fel på alla. Endast en tredjedel svarade rätt på frågan om inflation, säger Henrik Levinsson.
Har du koll på ränta, inflation och riskdiversifiering? Frågorna som forskarna använde i studien kallas The Big Three*. Rätt svar ses längst ner.
Fråga 1: Anta att du hade 100 svenska kronor på ett sparkonto och räntan var 2 procent per år. Efter fem år, hur mycket tror du att du skulle ha på kontot om du lät pengarna växa?
a) Mer än 102 svenska kronor
b) Exakt 102 svenska kronor
c) Mindre än 102 svenska kronor
d) Vet inte
Fråga 2: Tänk dig att räntan på ditt sparkonto var 1 procent per år och inflationen var 2 procent per år. Efter ett år, hur mycket skulle du kunna köpa för pengarna på det här kontot?
a) Mer än idag
b) Exakt samma
c) Mindre än idag
d) Vet inte
Fråga 3: Är följande påstående sant eller falskt? ”Att köpa aktier hos ett enskilt företag ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond.”
a) Sant
b) Falskt
c) Vet inte
*Frågorna används internationellt för att mäta finansiell förmåga. De används till exempel av OECD och Finansinspektionen.
Rätt svar: 1=a, 2=c, 3=b
Utbildning spelade en viss roll för hur väl ungdomarna kunde svara på frågorna och kvinnor hade över lag färre antal rätt. Jämfört med män var också fler kvinnor osäkra i sina svar.
Hälften hade problem med ekonomin
Hälften av de unga vuxna i studien uppgav att de hade ekonomiska svårigheter och en fjärdedel hade konsumtionslån. Tio procent av de tillfrågade uppgav dessutom att de vänt sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att få hjälp.
– Kunskapen har varit låg under en ganska lång tid, vilket också statistik från Finansinspektionen visar. Men bristen blir mer alarmerande idag med tanke på hur lätt det är i dag att ta SMS-lån och blanco-lån, säger Henrik Levinsson och fortsätter:
– Det är högst angeläget att vi börjar prata mer om den ”ekonomiska hälsan” samt om hur risken för överskuldsättning tidigt i livet kan minska. Inte minst har skolan en central roll i att få in mer undervisning om privatekonomi. Frågan är högaktuell och något som lyfts både nationellt och internationellt.
I nästa steg vill forskarna följa personer över tid för att bättre förstå sambanden mellan finansiell förmåga, privatekonomisk situation och psykisk hälsa.
Vetenskaplig studie:
Financial literacy, personal financial situation, and mental health among young adults in Sweden, Journal of Financial Literacy and Wellbeing.
