Det sägs ofta att svenskarna är världens ensammaste folk. Stämmer det verkligen? Vad säger forskningen? Svaret är både ja och nej: svenskar bor oftare ensamma än i andra länder, men vi känner oss inte mer ensamma än andra. Hur man mäter ensamhet beror på hur man definierar den, menar forskare.
Svensken bor ensam, träffar sällan släkten och håller sig helst för sig själv; svensken är en ensam individualist. Man ska stå på egna ben och klara sig själv. Detta är populära påståenden, men betyder det att vi är ensammare än andra?
Det finns flera infallsvinklar, mått och kulturella kontexter för ensamhet som kan göra det svårt att mäta och jämföra. Filip Fors, sociolog vid Umeå universitet, är expert på ensamhet:
Är svenskar världens ensammaste folk?
– Nej, det finns ganska lite data som tyder på det. Och när man undersöker upplevelser av ensamhet är det egentligen tvärt om. Då är det väldigt få människor i de nordiska länderna som rapporterar att det känner sig ensamma.
I studien European Social Survey 2012, uppgav 4,7 procent av svenskar att de känner sig ensamma. Detta kan jämföras med till exempel Portugal där 7,4 procent uppger att de känner sig ensamma. I Ryssland var siffran 14,9 procent. Liknande studier och resultat görs av olika forskningsinstitut, till exempel Ourworldindata och Eurostats.
Om man tittar på hur nöjda människor är med sina sociala relationer så ligger Sverige och de nordiska länderna också bra till i jämförelse med det flesta andra länder. I European Social Survey från 2016 och 2018 uppger svenskar en högre umgängesfrekvens än många andra länder, och en stor andel har en nära vän.
Var kommer uppfattningen att svenskar är så ensamma från?
– Jag tror att ett skäl till att folk har bilden av att svenskar är ensammast kan vara att vi har en hög andel ensamboende jämfört med många andra länder. Men ensamboendet är bara ett av väldigt många olika mått på ensamhet.
– Här i Sverige och Norden bygger våra relationer mer på frihet, man väljer själv vem man umgås med och detta kan bidra till att vi är mer nöjda med vårt umgänge än i Sydeuropa där man kanske har mer förpliktelser att umgås med familj och släktingar.
I Sverige är drygt 36 procent av alla hushåll ensamhushåll. Det kan finns olika förklaringar till varför det är så. En förklaring till den höga andelen ensamboende kan vara att unga flyttar hemifrån tidigt. Men det är inte så att den som bor ensam nödvändigt känner sig ensam.
Kan forskning visa om ett folk, en nation, är ensammare än en annan?
– När forskare mäter ensamhet är den vanligaste metoden enkäter där studiedeltagarna rapporter hur deras umgänge och sociala situation ser ut och där finns tänkbara felkällor. Skillnader i subjektiv ensamhet, mätt via självrapporterade ensamhetskänslor skulle jag vara lite försiktig med att dra för hårda slutsatser på.
– Man behöver bryta ner ensamhet i olika typer: Objektiv ensamhet – hur mycket sociala kontakter man har, sett utifrån, och subjektiv ensamhet – hur man själv känner. Om man tar de subjektiva måtten på allvar, och tänker att man kan jämföra länder efter enkätsvaren, då skulle man kunna dra slutsatsen att det är ganska få som upplever sig ensamma här i Sverige.
Finns det någon grupp som är mer ensam än andra?
– Ja, jag och min kollega Bengt Brülde studerade det här för ett tiotal år sedan. Romantisk ensamhet var något högre bland män än hos kvinnor. Och yngre kände sig lite mer ensamma än de äldre, även om de objektivt hade mer socialt umgänge än de äldre.
– Om man ska dra generella slutsatser, är män, låginkomsttagare, ensamstående och storstadsbor något mer ensamma än andra, men det varierar också lite beroende på vilket mått man utgår ifrån. Vi tog även med personlighetsegenskaper i analysen. Då var det överlag så att introverta personer och de med neurotiska personlighetsdrag hade en starkare koppling till ensamhet – både objektiv och subjektiv, något som också var känt från tidigare studier, säger Filip Fors.
Det finns olika sorters ensamhet
Det kan vara svårt att jämföra ensamhet. Forskare skiljer på olika typer:
- Objektiv ensamhet: handlar om hur ens sociala situation ser ut utifrån. Hur ofta man träffar vänner och familj, ingår man i ett sociala kontext utanför familj och arbete till exempel en bokcirkel, bor man ensam eller med andra.
- Subjektiv ensamhet: handlar om hur man själv känner kring sin sociala situation. Finns det sociala behov som inte möts eller som man önskar ha som inte finns. Det är möjligt att vara objektivt ensam men inte känna någon subjektiv ensamhet, dessa två går inte alltid hand i hand. Huruvida ensamheten är självvald eller inte, påverkar den upplevda ensamheten en hel del.
- Romantisk/emotionell ensamhet: en önskan om en kärlekspartner, för tillhörighet och intimitet.
- Existentiell ensamhet: man upplever att man saknar någon att dela sina innersta tankar och känslor med. Man kan ha en stor vänskapskrets utan att känna djup tillit åt någon av dem.
Vi bor ensamma men har vänner
- Sverige hade 1,9 miljoner ensamhushåll 2019. Det innebär att ensamhushållen utgör 36,2 procent, vilket är bland de högsta i Europa. Andelen ensamhushåll i EU låg på 27,5 procent 2011.
- Svenskar är mycket nöjda med sina nära relationer. I en mätning rankade svenskarna dem i snitt till 8,5 på en tiogradig skala, och ligger därmed bland de högsta i EU, där snittet är 7,9.
- 97 procent i Sverige anser att de har någon att lita på när de behöver hjälp. Det är en av de högsta siffrorna inom EU.
Källor: SCB, EUROSTAT – Quality of life, European Social Survey
Ofrivillig ensamhet går att bryta
Konsten att få vänner – och bättre hälsa på köpet
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
