Nya riktlinjer för tidigare igångsättning av gravida har skapat debatt inom förlossningsvården. En ny studie visar att barnmorskornas arbete och yrkesidentitet påverkas negativt.
Enligt nya riktlinjer från 2022 bör förlossningar för gravida, som gått över tiden, sättas igång på konstgjord väg i vecka 41. Det är en vecka tidigare jämfört med tidigare rekommendationer.
Under 2023 blev mer än var fjärde gravid kvinna i Sverige igångsatt.
Risker för dödsfall minskar, enligt studier
De nya riktlinjerna utgår från flera vetenskapliga studier, som visar att antalet barn som dör under en graviditet minskar genom att förlossningen startar tidigare.
– Risker med att gå över tiden kan bland annat vara att moderkakan inte fungerar lika bra som tidigare, vilket i sin tur innebär att barnet kan få svårare att syresätta sig under förlossningen. Om barnet blir för stort ökar också risken för komplikationer för både modern och barnet, säger Gabriel Raoust, överläkare inom obstretik och forskare vid Lunds universitet.
Het debatt om nya rutiner
Men de nya rutinerna har gett upphov till en het debatt om den nya gränsen bör gälla alla gravida kvinnor. En del förlossningspersonal hävdar att de vetenskapliga bevisen för vad som är säkrast för kvinnor med okomplicerade, friska graviditeter inte är entydiga.
Särskilt barnmorskor menar att patienter som sätts igång kan få en sämre och mer smärtsam förlossningsupplevelse jämfört med en normal förlossning. Många uttryckte dessutom oro över eventuella medicinska konsekvenser, till exempel fler kejsarsnitt.
– Efter ett ganska abrupt införande av riktlinjerna blev det plötsligt annorlunda på jobbet. Logistiken på förlossningsavdelningen blev svårare att hantera och många barnmorskor uttryckte ett starkt missnöje. De kände sig förbisedda i det här och många mådde dåligt av se de födande lida på ett annat sätt än när förlossningen startar av sig själv. Kanske riktlinjerna, som hade för avsikt att lösa ett problem, skapade ett annat, oförutsett problem?, säger Gabriel Raoust.
Yrkesidentiteten påverkas
Gabriel Raoust har i en studie undersökt hur det ökade antalet igångsättningar inverkar på läkare inom gynekologi och obstretik samt barnmorskors vardag.
I studien har 240 läkare och 207 barnmorskor svarat på enkäter som visade stora skillnader. Medan läkare tycks opåverkade, upplevde barnmorskor att deras arbete påverkades negativt. Enligt studien tycks de nya riktlinjerna och de direkta effekterna på de födande kvinnorna skapa en samvetskonflikt för barnmorskorna och skada deras yrkesidentitet.
Barnmorskornas perspektiv behövs
Gabriel Raoust pekar därför på betydelsen av att ta in barnmorskornas perspektiv i större utsträckning än vad som tidigare gjorts när det gäller att utforma nationella riktlinjer.
– Läkarna har det slutliga medicinska ansvaret och har historiskt sett, med hjälp av vetenskapliga resultat, oftast haft tolkningsföreträde vid införandet av medicinska riktlinjer. Men vi har ett annat landskap idag, med fler och fler forskande barnmorskor som gör sina egna, vetenskapliga tolkningar, säger Gabriel Raoust och fortsätter:
– Resultaten från vår studie får mig att undrar över i vilken utsträckning vi i svensk förlossningsvård lyckas ta in olika perspektiv och förstå värdet av att lyssna på varandra, säger han.
Vetenskaplig studie:
Swedish maternity care professionals’ perception of labor induction, Midwifery.
