Forskare har upptäckt att enzymer i tjocktarmen kan hjälpa till att ta bort delar som skiljer blodgrupper från varandra. Metoden är ett steg närmare ett universalblod som kan underlätta blodtransfusioner och organtransplantationer.
Blod från olika människor kan inte blandas utan risk för allvarliga konsekvenser, särskilt inom det så kallade ABO-systemet som används för att dela in olika blodgrupper.
Det som skiljer blodgrupperna åt är antigener som sitter på de röda blodkropparnas yta. De finns även i många andra vävnader i kroppen.
Men i vår blodplasma finns antikroppar mot de ABO-blodgruppsantigener man själv inte har. Det här är en utmaning vid till exempel blodtransfusioner och organtransplantationer.
– Fel ABO-grupp på blodet eller organet gör att patientens immunförsvar reagerar. Det leder till att blodet förstörs, vilket i värsta fall kan vara dödligt. Det är därför man normalt inte kan korsa denna så kallade ABO-barriär, säger Martin Olsson, överläkare vid Region Skåne och professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet.
Målet är omgjorda blodgrupper
Ett mål är göra om blodgrupperna A, B och AB till O för att kunna genomföra blodtransfusioner som är oberoende av ABO-grupp.
I tidigare studier har forskare kunnat klippa bort de välkända A- och B-antigenerna, men det har nyligen visat sig finnas okända, förlängda versioner av ABO-antigen som immunsvaret kan reagera mot.
– Det är som att vi tidigare fällt de stora träden i skogen, de kända A- och B-antigenerna, men inte förstått att vi även behöver röja bland undervegetationen där de förlängda antigenerna gömmer sig. Nu förstår vi att båda delar krävs för att vi ska kunna ta fram ett universalblod som fungerar oberoende av patientens ABO-grupp, säger Martin Olsson.
Enzymer från tarmbakterie
I en ny studie har forskarna undersökt olika enzymer från tjocktarmsbakterien Akkermansia muciniphila. Den livnär sig på att bryta ned slemmet som täcker insidan av tjocktarmen.
Med hjälp av tarmbakterien tog forskarna fram en slags enzym-cocktail, som kan klippa bort de yttersta delarna på alla kända ABO-antigener, och även de förlängda antigenerna.
Korstester, som förenklat innebär att man undersöker om blodgruppen är förenlig mellan mottagaren och givaren, visar att metoden med enzym-cocktailen ger ett mycket bättre resultat.
För första gången tar den nya blandningen av enzymer inte bara bort de traditionella A- och B-antigenen, utan även de förlängda varianterna vars betydelse tidigare var helt okänd.
– Vi har visat att principen med en blandning av enzymer fungerar bättre, men vi ser också att det finns behov av ytterligare optimering, säger Martin Olsson.
Steg mot universalblod
Med hjälp av metoden har forskarna lyckats producera universalblod från grupp B-givare med hög träffsäkerhet. De hoppas nu kunna utveckla metoden för att även kunna konvertera det mer komplexa grupp A-blodet. På sikt är målet att producera ABO-universellt blod.
– Vi är stolta över att ha löst gåtan varför det inte räckte att klyva bort de ABO-grupper som vi känt till sedan de upptäcktes år 1900. Men vi är ödmjuka inför utmaningen att bryta igenom ABO-barriären som all transfusionsmedicin byggt på i mer än ett sekel. Vi har arbete kvar att göra med att formulera enzymcocktailen på ett sådant sätt att 100 procent av de behandlade blodpåsarna ska kunna transfunderas som universalblod, säger Martin Olsson.
Vetenskaplig studie:
Akkermansia muciniphila exoglycosidases target extended blood group antigens to generate ABO-universal blood,
Nature Microbiology.
