Det finns ett samband mellan tatueringar och ökad risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Och storleken på gaddningen tycks inte spela någon roll för risken. Det visar en studie vid Lunds universitet.
I Sverige är numera var femte person tatuerad. Samtidigt har kunskapsläget varit begränsat kring vad tatueringstrenden, som ökat snabbt de senaste decennierna, kan få för effekter på hälsan.
Ny studie om cancerrisk
Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.
I studien har forskarna använt cancerregistret för att identifiera personer som drabbats av lymfom. De matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder, men utan lymfomdiagnos.
– Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.
Forskarna såg ökad risk
Studien visade att risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland personer som har tatueringar. Det kom forskarna fram till efter att även vägt in andra faktorer som kan påverka cancerrisken, till exempel rökning och ålder.
– Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.
En hypotes var att storleken på tatueringen var betydelsefull, det vill säga att en helkroppstatuering skulle kunna innebära en högre cancerrisk jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog tycks storleken inte spela någon roll.
– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.
Exponering för kemikalier
De flesta skaffar sin första tatuering i ung ålder. Det innebär att de exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.
– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in, säger Christel Nielsen.
Forskningen går vidare
Forskargruppen kommer nu att studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling till tatueringar.
– Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, säger Christel Nielsen.
Vetenskaplig studie:
Tattoos as a risk for malignant lymphoma: a population-based case-control study, eClinical Medicine.
