Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.
I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.
Forskarna undersökte några faktorer som bäddar för ett framgångsrikt lärande, enligt tidigare forskning.
De tittade till exempel på om eleverna fick veta målet med lektionen och om lärarna följde upp att eleverna hade förstått vad de skulle lära sig. De undersökte också om eleverna tränades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lärande. Även lärarens beteende som ledare i klassrummet var under forskarnas lupp.
Oklara mål med lektionerna
Analysen visar att kvaliteten på undervisningen varierar mycket inom alla skolor. Forskarna konstaterar även att den i anmärkningsvärt låg grad vilar på vetenskaplig grund.
Här är några resultat från observationerna i klassrummen:
-
1
På 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var målet med undervisningen. I många fall berodde det på att läraren inte själv hade satt några mål för lärandet.
-
2
På 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstått vad de skulle lära sig.
-
3
I nära hälften av fallen var lärarens ledarskap inriktat på kontroll snarare än att motivera och inspirera. Eleverna lämnades ofta ensamma och hjälpte sällan varandra när de kört fast.
Lärarna fick feedback
Direkt efter lektionen fick alla lärare personlig återkoppling och ett coachande samtal av experterna. Resultatet för varje skola sammanställdes för att lärare och skolledare tillsammans skulle kunna diskutera och utveckla undervisningen.
Experterna återvände till cirka hälften av skolorna för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbättringar för samtliga lärare på alla de undersökta punkterna.
Från början hade lärarna känt en oro inför att bli bedömda, men efteråt var de glada över att ha fått en möjlighet att utvecklas och diskutera hur de kan bli bättre i sin roll som lärare.
– Den övergripande slutsatsen är att det finns goda möjligheter att med små insatser göra det möjligt för fler elever att lära sig mer under tiden de är i skolan, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Rektorerna saknar verktyg
Det som förvånade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns på samtliga undersökta grundskolor. Situationen ställer krav på både politiker och skolledare, men också på lärarutbildningen och inte minst på utbildningen av rektorer, menar forskarna.
– Det är ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att många inte känner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fått träna på det i sin utbildning, säger Marcus Samuelsson.
Han menar att forskningsresultaten sannolikt gäller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treårigt projekt ska lärares undervisning följas över tre år för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbättrar undervisningens kvalitet.
I rapporten följdes undervisning från förskola till högstadiet.
Rapport:
Undervisning med uppseendeväckande brister – så kan den bli signifikant bättre, Linköpings universitet.
