Danska myndigheters krafttag mot segregation har resulterat i nya bostadsområden. I en avhandling har forskare följt utvecklingen när Mjölnerparken i Köpenhamn förändrades. Enligt studierna är missnöjet stort bland de boende som känt sig överkörda i processen.
– Åtgärderna resulterar snarare i ett uteslutande, och att man tränger bort mångfald. Det skapar en otrygghet för människorna som bor där och som också blir totalt uteslutna ur den demokratiska processen, säger Rebecka Söderberg som skrivit avhandlingen vid Malmö universitet.
Under 2018 sjösattes den danska reformen som kallats ”gettolagen”. Målet är att skapa en större blandning av människor i vissa socioekonomiskt utsatta bostadsområden och därmed öka möjligheterna till integration.
I dessa områden ska andelen allmännyttiga bostäder för familjer minskas till 40 procent. Det kan uppnås genom att riva bostäder, bygga nytt, sälja eller göra om befintliga bostäder till äldre eller studenter.
Uppdelat snarare än blandat
Ett område som hamnat i danska myndigheternas fokus är Mjölnerparken i Köpenhamn. Där valde bostadsorganisationen att delvis bygga nytt, men också sälja stora delar av området till privata bolag. Det resulterade i kraftigt höjda hyror. Omdaningen medförde även att boende i 260 lägenheter tvingades flytta från området.
– Man vill skapa blandade bostadsområden, men här sålde man två av fyra gårdar. Då skapar man snarare ett uppdelat än ett blandat område – man ändrar ju inte i samma trapphus, säger Rebecka Söderberg.
Boende i området intervjuades
Under ett och ett halvt år deltog Rebecka Söderberg i olika sociala och politiska sammankomster i Mjölnerparken. Hon intervjuade boende och lät också barn berätta om sina känslor för platsen. Samtalen visade att människor har känt sig väldigt överkörda, otrygga och förargade över vad som hände.
– De utesluts från såväl lokala som nationella gemenskaper. Detta både rent konkret genom att man flyttar människor som därmed förlorar sitt sociala sammanhang, men också genom att man i tal om getton pekar ut människor som att de inte hör till fast de gör det, säger Rebecka Söderberg.
Olika inställning har jämförts
I studierna har hon även jämfört dansk och svensk politik kring utsatta områden. Medan man i Sverige under decennier har pekat ut arbetslöshet som det stora problemet, framställs i Danmark invandringen i sig som ett hot mot det danska samhället, enligt Rebecka Söderberg.
– Det är lite förenklat. Men i dansk policy finns en idé om att det som binder samhället samman är kulturell likhet och identitet. I svensk policy beskrivs att få människor i arbete som lösningen på integrationen, säger hon.
Människor trängs bort
Fokus för avhandlingen har varit processen, inte själva resultatet av förändringen av området. Men enligt Rebecka Söderberg sker bortträngningen av människor långt innan folk tvingas flytta fysiskt.
– Man ändrar områdets sociala och materiella form så det blir oigenkännligt för dem som bor där. Det blir omöjligt göra sig ett hem när området rivs under fötterna på en. Området gick igenom en väldigt omfattande renovering före försäljningen och blev en byggarbetsplats, säger Rebecka Söderberg.
De boende i Mjölnerparken har stämt staten för etnisk diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter. Målet tas upp i EU-domstolen den 1 juli och utfallet kan få betydelse för liknande omdaningar av danska bostadsområden.
Avhandling:
Displacing Diversity: How Social Mix Interventions are Legitimised, Experienced and Resisted in a Danish Neighbourhood, Malmö universitet.
