I många länder har tamkaniner släppts ut i naturen där de orsakar stora skador. Nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet löst mysteriet hur de lyckas återanpassa sig till det vilda. Det visar sig att genetiska förändringar gör kaninerna till mästerliga kolonisatörer.
Genom historien har människor tagit hand om både katter, guldfiskar och hundar som blivit populära husdjur.
– Vissa har förändrats så mycket från sina vilda förfäder att det är svårt att föreställa sig att de är släkt, som chihuahuan och andra hundraser som alla härstammar från vargar. Förändringarna är ofta så drastiska att om du sätter tillbaka ditt husdjur i vildmarken blir det en stor utmaning för det att överleva, säger forskaren Pedro Andrade vid forskningsinstitutet Biopolis-Cibio i Portugal.
Men ibland klarar husdjuren utmaningen att bli förvildade och framgångsrikt återanpassa sig till naturen. Kaniner är ett klassiskt exempel.
Kaniner framgångsrika i det vilda
Genom ett antal oberoende utsättningar har kaniner kunnat kolonisera platser över hela världen. Men frågan om hur ett husdjur, som under tusentals år avlats för att leva i fångenskap, både kan överleva och frodas i det vilda har länge gäckat forskare.
–I en tidigare studie av vårt team, som tittade på kaninernas kolonisering av Australien, fann vi att flera utsättningar av tamkaniner hade ägt rum under flera decennier innan en enskild introduktion av 24 kaniner med vilda anor 1859 av engelsmannen Thomas Austin, utlöste den explosiva populationstillväxten av kaniner som orsakade en av de största miljökatastroferna i historien, säger forskaren Miguel Carneiro vid Biopolis-Cibio.
Arvsmassa har undersökts
För att närma sig svaret på hur dessa djur blir mästerliga kolonisatörer har forskare tittat på arvsmassan hos 300 kaniner. I proverna ingick sex förvildade populationer från tre kontinenter – Europa, Sydamerika och Oceanien – samt vildkaniner från det ursprungliga utbredningsområdet i sydvästra Europa och tamkaniner. Det stora datasetet har hjälpt forskarna att förstå hur genetiska förändringar bidragit till framgången.
–Tamkaniner är så vanliga att vår ursprungliga förväntan var att dessa förvildade populationer skulle bestå av tamkaniner som på något sätt lyckats återanpassa sig till naturen, men våra resultat pekar på ett mer komplext scenario. Trots att vi tittar på sex i stort sett oberoende koloniseringar har alla dessa förvildade kaniner ett ursprung som är en blandning av tam och vild kanin, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
Kaninens färger påverkas
Forskarna fann att under återanpassningen till det vilda försvinner ofta genetiska varianter som är kopplade till domesticering eftersom de ofta är skadliga i det vilda och gör djuren mer sårbara för rovdjur.
– I dessa förvildade populationer ser du vanligtvis inte en albino eller en helt svart kanin, även om dessa fantasifulla pälsfärger är mycket vanliga hos tamkaniner. Däremot kan man mycket väl stöta på kaniner som bär på mutationen för utspädd pälsfärg, som har minimal effekt på kamouflage. Detta är ett konkret exempel på hur det naturliga urvalet fungerar, säger Miguel Carneiro.
Det naturliga urvalet påverkade inte bara tjusiga pälsfärger. Teamet fann även bevis för ett starkt naturligt urval som påverkade gener kopplade till beteende och nervsystemets utveckling.
–Tamhet är avgörande för att tamdjuren ska kunna leva nära människan, men det är en klar nackdel för en kanin som ska överleva i naturen, så det naturliga urvalet tar bort de genetiska varianter som är kopplade till tamhet, säger Pedro Andrade.
Ökar förståelse för skadlig effekt
Studien har betydelse för förståelsen av evolutionen och hur man undviker skador som orsakas av förvildade husdjur. Vildkaniner förvandlas ofta till invasiva skadedjur som orsakar betydande skador på växtlighet. Andra tamdjur som förvandlats till vilda djur orsakar liknande problem, till exempel vilda grisar eller katter.
–Den bästa strategin för att hindra effekterna av invasiva arter är att förhindra att de introduceras från första början, säger Leif Andersson.
Vetenskaplig studie:
Selection against domestication alleles in introduced rabbit populations, Nature Ecology and Evolution.
