Svensk hiphop har gått från förortsspelningar till folkliga Allsång på Skansen. Men samtidigt som artisterna blivit allt mer mainstream har de skapat en egen syn på svensk identitet. På så sätt kan de bidra till ett mer inkluderande samhälle som är både ”lagom” och ”orten”, menar forskare.
I en avhandling vid Stockholms universitet har hiphopens roll i identitetsskapande och social tillhörighet undersökts i ett svenskt sammanhang.
Sociologiforskaren Sjors Joosten har intervjuat svenska artister med invandrarbakgrund, och som vuxit upp i Stockholms mer segregerade förorter.
Bland ett trettiotal artister som intervjuats finns Zoe Lobos, Erik Lundin, Salla Salazar, Gee Dixon och Keya. I studien ingår även samtal med musikproducenter och managers samt analyser av låttexter och artiklar i medier.
– Många hiphop-artister kämpar för att få tillhöra det svenska samhället, ett erkännande av att deras erfarenheter och tillvaro också ska räknas som hundra procent svensk, säger Sjors Joosten.
Gangsterrap i fokus
Även om hiphopen är mer normaliserad idag ses musikstilen fortfarande som producerad i utanförskapsområden, av invandrare sedda som ”De andra”, menar Sjors Joosten.
– Det blir särskilt tydligt när media ger oproportionerligt stor uppmärksamhet till gangsterrap som betonar kriminalitet och utanförskap, något som kan förstärka de stereotyper och det utanförskap som många redan befinner sig i och osynliggör de hiphop-artister som försöker förmedla budskap om tillhörighet och erkännande – artister som utmanar och arbetar emot negativa föreställningar om marginaliserade områden, mot rasism och diskriminering.
Hiphop på Skansen
Sjors Joosten har själv invandrat till Sverige från Nederländerna och såg med förvåning hur hiphopen blev allt mer mainstream. Hiphop-artister från förorterna började uppträda på nationella scener, men gjorde även entré i tv-program och i de finare salongerna. Han blev därför intresserad av att studera detta närmare.
– Att hiphop-artister tillåts uppträda på olika galor, mainstreamscener och shower, särskilt de som symboliserar den svenska kulturen som Allsång på Skansen, är ett tecken på att hiphopen blivit mer accepterad. Tyvärr går denna process ganska långsamt, något som många nämner i intervjuerna. Hiphop är kanske för högljudd, uttrycksfull, innovativ, håller sig inte inom ramarna – och passar därför inte in i den svenska definitionen av ”lagom”.
Omdefinierar den svenska identiteten
Han menar att hiphopen inte bara omdefinierar den svenska identiteten, men också bidrar till en bredare kulturell mångfald. Artisterna beskriver sitt närområde, sin uppväxt och familjs invandrarbakgrund, men också sina erfarenheter av att leva i det svenska samhället.
– Det finns mycket stigma kring ”utanförskapsområden”, utsatta förorter, samt diskriminering och rasifiering av ”De andra”, som inte ses som svenska. Hiphopen har stor betydelse för svenska artister med invandrarbakgrund och de som lyssnar på dem, säger Sjors Joosten och fortsätter:
– Musiken används ofta som ett verktyg för att skapa nya identiteter och för att hantera integration och utanförskap. Några artister sa ”Jag är hundra procent mig själv, som artisten Zoe Lobos sa till exempel, eller hundra procent från Husby”. Det här är erfarenheter från Sverige, kommunicerade på svenska, som borde erkännas som helt igenom svenska.
Musik har symbolisk makt
Genom att inte definiera sig som antingen eller, utan i stället definiera sig som hundra procent sig själva, överskrider artisterna symboliska gränser mellan ”svenskhet” och ”invandrarskap”. De omdefinierar det vi ser som ”vi”, det svenska samhället, menar Sjors Joosten.
– Hiphop är en av de mest populära kulturerna bland unga för tillfället. Musiken har en symbolisk makt att överskrida gränser mellan grupper och föra människor samman. På så sätt kan artisterna bidra till ett mer inkluderande samhälle som är både ”lagom” och ”orten”, säger Sjors Joosten.
Slutsatsen i avhandlingen är att hiphopen innebär en möjlighet till förändring, inte bara för individer utan även för samhället i en vidare bemärkelse.
Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.
Avhandling:
100% Swedish. Working for recognition through Hip-Hop from the suburbs of Stockholm, Stockholms universitet.
