Narkotika, tryffel, vilt, vägglöss, försvunna personer – allt kan upptäckas av specialtränade sökhundar. Nu testas hundarnas nosar även i jakt på svampsjukdomen fruktträdskräfta, som hotar svensk äppelodling.
Fruktträdskräfta är en fruktad svampsjukdom, i synnerhet bland äppelodlare. Varje år orsakar den stora skador på svenska odlingar. Det är en lömsk sjukdom som inte visar sig förrän det är för sent. Då bildas mörka fläckar, ett slags rötskador eller sår, i barken. Rötan sprider sig i stam och grenverk och tar i värsta fall död på trädet.
– Träden blir ofta smittade redan i plantskolan. Men de säljs symptomfria. Det tar tre till fem år innan sjukdomen bryter ut, och då kan den i vissa fall drabba nästan hela odlingar, säger Larisa Gustavsson, forskare vid Institutionen för växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Svårt stoppa svampsjukdom på äppelträd
Sedan 2010 har Larisa Gustavsson forskat på bland annat metoder som skulle kunna stoppa eller begränsa fruktträdskräfta. Hon har till exempel tittat på molekylära metoder för att ställa tidig diagnos.
– Men det är svårt att upptäcka smittan innan den bryter ut. Dessutom reagerar olika sorter på olika sätt på smittan, säger Larisa Gustavsson.
De flesta äppelträdsplantor importeras från utländska plantskolor. De kan bära med sig smitta som leder till utbrott av smitta i svenska odlingar.
Generellt sett finns det ytterst få effektiva bekämpningsmedel mot kräfta och i Sverige är tillgången till bekämpningsmedel hårdare reglerad än i många andra länder. De medel som är godkända får användas i mycket begränsad omfattning.
För svenska äppelodlare skulle en metod för tidig upptäckt av fruktträdskräfta göra särskilt stor skillnad, då man skulle kunna avsevärt minska plantering av smittade träd i odlingarna.
– Skulle vi hitta ett sätt att tidigt identifiera fruktträdskräfta skulle det minska förluster och arbetsbelastning för odlare, säger Larisa Gustavsson.
Vältränad nos kan hitta fruktträdskräfta
Kanske kan lösningen finnas i en uppmärksam och vältränad nos? Sökhundar kan tränas för att hitta knark, försvunna personer, arkeologiska lämningar, svamp och skadedjur som vägglöss. Kan de också tränas att identifiera fruktträdskräfta innan sjukdomen syns?
Det är förhoppningen bakom det tvååriga projektet ”Detektion av fruktskadegörare med specialsökshundar” som avslutas i oktober 2024.
– På samma sätt som narkotikahundar kan stoppa narkotika vid gränsen vill vi stoppa fruktträdskräfta vid gränsen, säger Larisa Gustavsson.
I projektet samarbetar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet med Green Innovation Park, Kiviks Musteri, Äppelriket och flera hundekipage, som tränar under ledning av projektledaren Marie Koenen. Totalt medverkar åtta hundar och deras ägare, inklusive Marie Koenen som deltar med sin spanska gatukorsning Sniff.
Äpple – den mest odlade frukten i Sverige
Äppelodling är den största och mest stadigt växande fruktsektorn i Sverige. 90 procent av odlingarna finns i Skåne. Ungefär 30 procent av de äpplen som säljs i svenska butiker är från inhemska odlingar.
De flesta äppelodlingar i landet är i någon mån infekterade av fruktträdskräfta.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet
Hundar tränas i skånska äppelodlingar
Hundekipagen har bland annat tränat i skånska äppelodlingar. Resultaten bekräftar att de kan hitta fruktträdskräfta.
– Vi började med en väldigt hög koncentration av svampsporer. Nu är vi nere på relativt låga koncentrationer, säger Marie Koenen.
Marie Koenen har i många år utbildat specialsökhundar, däribland naturvårdshundar specialiserade på andra skadegörare, både vägglöss och svarthuvad snigel.
– Naturvårdshundar är hundar som tränats i specialsök för att bevara naturen som den ska vara, och göra det lättare att ta bort sådant som inte hör till, säger hon.
På andra håll i världen används naturvårdshundar bland annat för att rädda sköldpaddsägg och för att kartlägga förekomsten av fladdermöss vid vindkraftverk. I ett pågående doktorandprojekt vid Lunds universitet tränas hundar i att söka efter humlebon. Det ska bidra till kartläggningen av vilka blommande vägkanter som är mest gynnsamma för vilda pollinerare.
Hundens sjätte sinne – värmesensor i nosen
Hundnosar testades mot invasiva arter
Även växter är sökbara. Det finns hundar som är specialiserade på att upptäcka dolda delar av den invasiva arten parkslides rötter, som kan skada rör och husgrunder. Marie Koenen medverkade 2020-22 i ett innovationsprojekt där Västra Götalandsregionen ville testa sökhundar i kampen mot invasiva ogräs och växtskadegörare i lantbruket. Men hon fann det svårt av en rad praktiska omständigheter, från lantbruksmaskinernas beskaffenhet till den hårda tidspressen vid skörd. Träd är mer lämpade. De står där de står. Dessutom är behovet av effektiva åtgärder mot fruktträdskräfta skriande för svenska äppelodlare.
– Det var en kontakt vid SLU i Alnarp som förde fruktträdskräfta på tal. Även om jag bor i Skåne, där nästan alla svenska äppelodlingar finns, var det inget jag kände till, berättar Marie Koenen.
– När jag nu pratat med folk i branschen har jag förstått hur akut det är att hitta en lösning på problemet. Vi måste få bukt med detta, säger de, annars kommer det inte vara lönsamt med äppelodling i Sverige.
Ett av tio äppelträd har fruktträdskräfta
Vart tionde äppelträd i Sverige uppskattas vara drabbat av fruktträdskräfta. I stort sett alla äppelodlingar i landet är i någon mån infekterade.
– Man kan inte göra något åt skadade träd, utöver att ta bort skadad ved eller hela trädet om det är svårt angripet. I vissa fall sprider sig smittan så mycket att det inte är ekonomiskt försvarbart att ha odlingen kvar, säger Larisa Gustavsson vid SLU.
Svampen (Neonectria ditissima bres.) smittar via sporer som sätter sig i sår på trädet. Lättast tycks den få fäste vid bladfällning på hösten, berättar Larisa Gustavsson. Det finns äppelsorter som i sig har bättre motståndskraft. Av de som odlas i Sverige utmärker sig Aroma och Santana som extra tåliga. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har också identifierat grundstammar med viss resistens. Men alla sorter smittas.
Ytterligare ett problem är att svampen kan infektera frukt några veckor innan skörd. Även här blir smittan en osynlig följeslagare som ger sig tillkänna först när skador på äpplena uppdagas under lagerhållning.
De åtta hundekipage som medverkar i projektet har i snart två år söktränats i grupp på helger enligt en modell där den doft som ska sökas gradvis försvagas. En kritisk punkt är att hundarna verkligen söker på det efterfrågade och inte exempelvis människodoft. Arbetet har visat sig vara mycket tidskrävande, berättar projektledaren Marie Koenen. När hundarna spårar bland äppelodlingar så dröjer det minst tre månader tills man vet om det finns en skada eller inte där hunden markerat, eftersom det är först då skadan blir synlig. Det är också svårt att veta hur mycket eller lite smitta hundarna känner när de hittar infekterade ”spön”, som de unga träden också kallas.
– Vi lär oss hela tiden, säger Marie Koenen.
– Projekttiden på två år är slut nu i oktober 2024. Men vi vill söka medel för att fortsätta längre än så. Vi tror på det här, det måste få ta den tid det tar.
Text: Jennie Damberg på uppdrag av forskning.se
Om projektet
Projektet ”Detektion av fruktskadegörare med specialsökhundar” finansieras av Leader sydöstra och Jordbruksverket. Naturvårdshundutbildaren Marie Koenen står genom egna företaget Byrackaforever som projektägare med samarbetspartners som Sveriges lantbruksuniversitet, Green Innovation Park , Kiviks musterier, Äppelriket och deltagande hundekipage. Projektet Detektion av fruktskadegörare med specialsökshundar är tvåårigt och avslutas i oktober 2024.
