Personer i lysande jackor tar prover vid oljeindränkta stenar vid strandkant.
Strand och stenar är täckta av olja som tränger ner i marken vid naturområdet Spraglehall i Blekinge. Bild: Maria Granberg/IVL
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Oljespillet utanför Blekinges kust i höstas märks nu hos blåmusslor i området. Analyser visar att de innehåller höga halter miljögifter, som även kan påverka djur som äter musslorna.

I oktober förra året gick passagerarfartyget Marco Polo på grund i Pukaviksbukten i Blekinge. Olyckan resulterade i att 150 ton olja läckte ut och förorenade en lång kuststräcka. Fortfarande finns höga halter miljögifter kvar i området, enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagit prover i sediment och havsvatten.

Utsläppet har bland annat drabbat blåmusslorna i området.

– Trots intensiv sanering finner vi att halterna av giftiga PAH:er i musslor kraftigt överskrider ekotoxikologiska gränsvärden. Halterna är även förhöjda i vattnet på alla platser där vi tagit prover och mycket höga i sedimentprover på en av de undersökta platserna, säger Maria Granberg som är marin ekotoxikolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Fåglar och fisk kan drabbas

Gifthalten är så hög att den sannolikt orsakar fysiologiska effekter hos musslorna. Även fåglar och fisk som äter musslor kan påverkas.

– Föroreningen är sannolikt utbredd i hela det oljedrabbade området och de höga gifthalterna i blåmusslorna bör tolkas som en indikation på att även andra ryggradslösa djur kan innehålla höga gifthalter, säger Maria Granberg.

I IVL:s rapport, som gjorts på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge, rekommenderas bland annat åtgärder för blåmusslorna och utökad miljöövervakning i området. Även fiskars och fåglars hälsa bör undersökas, enligt miljöforskningsinstitutet.

Rapport:

Miljöundersökning efter oljespill från Marco Polo, IVL Svenska miljöinstitutet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera