Barn som nås av internationellt bistånd löper mindre risk att drabbas av kronisk undernäring. Mest framgångsrika är breda insatser som förbättrar familjens inkomster.
Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har tittat närmare på drygt 700 biståndsprojekt i Malawi för att se hur kronisk undernäring kan undvikas hos barn.
Resultatet visar att bland de allra yngsta, från nyfödda och upp till två års ålder, är risken att drabbas mindre om ett aktivt biståndsprojekt fanns i närheten av hemmet.
Breda projekt bättre än riktade insatser
Studien visar också att biståndsprojekt som påverkar hushållens inkomst tycks ha större effekt än riktade insatser mot barns och mammors hälsa.
– Även om biståndsprojekt i form av exempelvis näringstillskott till små barn kan ha positiva effekter, är resultaten av riktade projekt för att motverka kronisk undernäring förvånansvärt svaga, konstaterar Dick Durevall, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.
Enligt Dick Durevall kan detta bero på att många olika faktorer påverkar barnens näringsupptag.
– Ett exempel är om familjen lagar mat med ved inomhus utan bra ventilation, då ökar risken för kronisk näringsbrist när barnen utsätts för giftig rök. Andra exempel är dålig hygien på grund av brist på rent dricksvatten och risken för malaria om man inte använder myggnät, säger han.
Så gjorde studien
Om barn inte får tillräckligt med näring påverkas deras längd, organutveckling, hjärnan och immunförsvaret.
I studien har forskarna utgått från information om levnadsförhållanden, vikt och längd hos 26 000 barn och kopplat detta till över 770 biståndsprojekt. Effekter av biståndsprojekt i närheten av barnens hem har jämförts med barn som inte nås av bistånd under den kritiska perioden från nyfödd till två års ålder.
Hushållens eget inflytande viktigt
I stället tycks biståndsprojekt som förbättrar hushållens ekonomi som helhet och utbildningsnivån hos mödrarna ge större effekter. Det kan handla om att skapa marknadsplatser, skolor, brunnar och förbättra metoder inom jordbruket eller om ekonomiska bidrag till familjen om barnen går i skolan.
– Program som syftar till att minska problemet med kronisk undernäring bör angripa alla viktiga faktorer, vilket antagligen görs enklast om hushållen själva får ha inflytande på hur resurserna används, säger Ann-Sofie Isaksson, docent i nationalekonomi.
Bistånd har positiv effekt
Studien visar också att så kallade multilaterala biståndsprojekt, där flera länder eller partners ingår, har störst effekt. En trolig orsak är att dessa projekt är större och fokuserar på viktiga utvecklingsområden.
– Resultatet från studien visar ändå att bistånd fungerar, det vill säga att det kan ha en stor positiv effekt. De visar också att kronisk undernäring troligtvis orsakas av många olika faktorer. En slutsats är att man bör fokusera på biståndsprojekt som påverkar hushållets inkomster, säger Dick Durevall.
Vetenskaplig studie:
Aid and child health A disaggregated analysis of the effects of aid on impaired growth, World Development.
