Vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Med hjälp av en ny beräkningsmetod visar forskare att risken för vattenbrist globalt kan vara större än man tidigare trott.
Den vanliga bilden av hur vattenförsörjningen på jorden fungerar är att regn faller ner och sedan lagras i grundvatten, sjöar och floder. Men en ny studie vid Stockholms universitet visar att stabiliteten i den globala vattenförsörjningen är beroende av faktorer långt tidigare i systemet, som möjligheten till avdunstning.
– Vattenförsörjningen har egentligen sitt ursprung i den fukt som avdunstar från land eller i havet och färdas i atmosfären innan den faller som regn. Men det förbiser man ofta när man bedömer vattentillgången i världen, säger Fernando Jaramillo, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Stor risk för vattenbrist
När länder delar en sjö eller flod utgår ofta riskbedömningar och regleringar från vad som sker uppströms i själva vattnet. Men med ett så kallat uppvindsperspektiv omfattas ett helt nederbördsområde, eller den sträcka som avdunstat vatten färdas i atmosfären innan det faller som regn, menar forskarna.
Vindarnas riktning
Inom meteorologi är en vindriktning den riktning vinden kommer ifrån. Begreppet ”uppvind” är riktning mot vindens källa och ”nedvind” är i riktningen bort från källan.
Studien vid Stockholms universitet belyser vikten av att använda dessa begrepp i riskbedömningar, som ett komplement till vattenströmmarna uppströms och nedströms.
Forskarna har studerat över 300 avrinningsområden över hela världen. De konstaterar att riskerna för vattenförsörjningen är betydligt högre om hänsyn även tas till uppvindar.
– Med den nya metoden som baseras på uppvindar ser vi att 32 900 kubikkilometer av världens vattenresurser, det vill säga 81 procent av världens vattentillgångar, står inför mycket hög risk, säger forskaren José Posada.
– Det är en betydande riskökning jämfört med de 20 500 kubikkilometer per år som beräknas som högrisk baserat på den tidigare beräkningsmetoden med det så kallade uppströmsfokuset, fortsätter han.
Många faktorer styr kretsloppet
Nederbörden på jorden är beroende av många olika strömmar för att systemet ska fungera både i atmosfären, på land och i hav. Det gör den nya metoden för riskberäkning mer heltäckande, menar forskarna.
– I Sydamerika ligger till exempel större delen av Amazonasbassängen nedströms bergskedjan Anderna och får sitt vatten därifrån, samtidigt som stora delar av Anderna får sitt regn från avdunstning i Amazonas regnskog, vilket gör dessa båda regioner beroende av varandra för vattenförsörjning, säger Fernando Jaramillo.
Länder i inlandet har högre risk
Mängden avdunstad fukt beror på många olika faktorer. Eftersom en stor del av vattnet som avdunstar kommer från växter kan förändrad markanvändning i en region påverka vattentillgången. Om skogar huggs ner och jordbruksutveckling dominerar i ett grannland kan mängden fukt som vegetationen avger minska. Det påverkar i sin tur nederbörden.
För kustländer som till exempel Filippinerna kommer det mesta av regnet från havet. Det gör att förändringar i markens användning innebär mindre risk för vattensäkerheten, menar forskarna.
– Nederbörden i inlandsländer som Niger kommer däremot främst från fukt som dunstar i grannländer som Nigeria och Ghana. Det gör många länder i inlandet till högriskländer när det gäller hur vattensäkerheten påverkas av förändringar i markanvändningen, säger Fernando Jaramillo.
Mänsklig aktivitet påverkar
Miljöstyrning och regleringar i områden varifrån fukten först avdunstar kan alltså påverka vattensäkerheten i helt andra områden dit vattnet transporteras och regnar ner.
– En oreglerad avskogning eller förändrad markanvändning i angränsande områden kan medföra allvarliga risker, men är svårt att kontrollera. Till exempel är Kongoflodens avrinningsområde starkt beroende av vatten från grannländer med en svag förvaltning av miljö, klimat och biologisk mångfald enligt globala indikatorer, säger Lan Wang-Erlandsson, forskare vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet.
Ömsesidigt beroende
Studien visar hur komplexa vattenfrågor är. Effekterna av ett lands eller regions styrning kan få stora konsekvenser för ett annat land eller region.
– Det går inte att bortse från det ömsesidiga beroendet mellan länder när det gäller vattenfrågan i ett avrinningsområde eller nederbördsområde. I slutändan är allt vatten sammankopplat, så vi bör inte bara tänka på hur vi hanterar våra vattenresurser inom en region eller ett land, utan också på hur vi och våra grannar kan påverka den totala vattenförsörjningen, säger Lan Wang-Erlandsson.
Vetenskaplig studie:
”Upwind moisture supply increases risk to water security”, Nature Water.
