Med klimatförändringen ökar intresset för nya trädslag, men det är inte säkert att nya trädslag är lika bra för den biologiska mångfalden. SLU, Linköpings universitet och Linnéuniversitet har i en studie jämfört lavar och mossor på rödek och inhemsk ek och fann intressanta skillnader.
Den nordamerikanska rödeken är ovanlig i Sverige, men har sedan länge planterats på ett antal ställen i södra Sverige. I takt med klimatförändringen kommer sannolikt fler trädslag med hemvist utanför Sverige att ses som både möjliga och lämpliga att använda även här.
– Vi behöver veta mer om vad det innebär för biologisk mångfald om vi planterar mer träd som inte finns naturligt i Sverige, säger Lena Gustafsson, professor emeritus på SLU.
Fler lavar på vanlig ek
I den nya studien har forskarna jämfört rödekar och vanliga ekar, närmare bestämt skogs- och bergekar, i Halland, Skåne, Blekinge och Småland.
De studerade bland annat lavar som växer på träden. Och resultatet var tydligt: Totalt sett hade de vanliga ekarna fler lavarter än rödekarna, 92 jämfört med 67 arter.
Fler unika arter
De vanliga ekarna hade också fler unika arter, det vill säga att arter bara fanns på dessa träd. Ett exempel är laven rostfläck Arthonia vinosa som hittades på 58 vanliga ekar men inte på en enda rödek.
Forskarna hittade bara två rödlistade arter, Bactrospora corticola and Opegrapha vermicellifera, samtliga på vanlig ek.
Vanlig ek hyste också något fler mossor men artsammansättningen var likartad. En förklaring till skillnaden mellan trädslagen är barken. Rödeken har slät bark är medan den vanliga ekens bark är skrovlig och därmed har fler nischer med olika livsmiljöer.
Lavfloran riskerar att utarmas
En av lavarna som hittades på vanlig ek väckte extra stort intresse. Efter konsultation med internationell expertis visade det sig att det rörde sig om en liten skorplav utan svenskt namn och som är ny för Sverige, Micarea isidioprasina.
– Vår studie visar att lavfloran skulle utarmas om rödeken ersatte den vanliga eken men att mossfloran inte skulle påverkas nämnvärt, säger Lena Gustafsson.
Klurigt för mångfalden
Dock hade rödeken några arter som inte fanns på vanlig ek och en mix mellan trädslagen på landskapsnivå skulle därför kunna leda till en högre mångfald. Men verkligheten är mer komplicerad än så eftersom de arter som hittades på rödek också finns på andra trädslag.
– Vår studie är den första i Sverige om den biologiska mångfalden kopplad till rödek. Men det finns flera studier från framförallt Polen som pekar på negativa effekter, till exempel när det gäller markvegetationen. Rödekens blad är styva och bryts ner långsamt och bildar därför ett marktäcke som stänger ute ljuset och därmed hämmar växtligheten, säger Lena Gustafsson.
Kan hysa skalbaggar
Å andra sidan visar en nyligen publicerad studie från Tyskland att rödeken är ett lämpligt trädslag för många vedlevande skalbaggar, även för en del rödlistade sådana.
– Det behövs mer kunskap, både om artgrupper och jämförelser med andra trädslag, säger Lena Gustafsson.
Vetenskaplig artikel:
The non-native Quercus rubra does not substitute the native Quercus robur and Q. petraea as substrate for epiphytic lichens and bryophytes, Forest Ecology and Management.
