Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
Krill, eller små lysräkor, tillhör några av världens vanligaste djur. De simmar i stora stim och är en avgörande källa till föda för många marina arter som valar, sälar och fiskar.
Men de snabba klimatförändringarna hotar krillens överlevnad, något som kan få allvarliga konsekvenser för havets ekosystem. Forskare har därför velat veta om, och hur, djurplankton som krill kan anpassa sig till ett varmare hav.
– Att förstå hur den genetiska anpassningen går till hos krill kan hjälpa oss att bättre förutsäga vilka bestånd som är mer eller mindre motståndskraftiga mot klimatförändringar. Eftersom så många arter i havet är beroende av krill är den kunskapen viktig för att skydda de marina ekosystemen när klimatet förändras, säger bioinformatikern Per Unneberg vid Uppsala universitet.
Stor genetisk variation
I en studie har ett internationellt forskarlag analyserat och jämfört dna från krill som lever i olika delar av Nordatlanten och Medelhavet. Undersökningen visar att det finns en omfattande genetisk variation inom den nordliga krillen.
– Olika bestånd av just den nordliga krillen har historiskt anpassat sig till väldigt varierande förhållanden i olika delar av Atlanten. Det gör den till en perfekt modell för att förstå vilka gener och funktioner som bidrar till anpassning till olika miljöer i havet, säger Andreas Wallberg som forskar om genetik vid Uppsala universitet.
Anpassning till olika miljöer
Forskarna identifierade hundratals gener som kan knytas till anpassning till varma respektive kalla miljöer. Här ingår gener med koppling till ljus- och värmekänslighet men även till näringsupptag och reproduktion. Det här är avgörande för att arten ska kunna överleva och fortplanta sig under varierande förhållanden i olika klimat.
– Krillens arvsmassa är sex gånger så stor som människans och har unika kopior av många gener. Vår forskning visar att specifika genkopior kan ha spelat en viktig roll i att krillen kunnat anpassa sig till både kalla och varma vatten. Våra resultat kan ha stor betydelse för bevarandet av viktig genetisk mångfald och havets ekosystem, säger Per Unneberg.
Skandinavisk krill extra viktig
Studien pekar på att bestånden av den nordliga krillen, som lever i skandinaviska fjordar, kan vara genetiska “hot spots” för framtida anpassning till ett varmare Nordatlanten och Arktis. Forskarna anser därför att det är extra viktigt att bevara dessa bestånd.
– Det vi har lärt oss om den nordliga krillen kan vi också använda för att förstå hur andra arter kan hantera klimatförändringarna. Till exempel den antarktiska krillen, som är en viktig men minskande art i Antarktis ekosystem, säger Andreas Wallberg.
Vetenskaplig studie:
Ecological genomics in the Northern krill uncovers loci for local adaptation across ocean basins, Nature Communications.
