Upprepad användning av antibiotika kan ge långvariga effekter på tarmfloran. Dessutom kan den skyddande slembarriären i tarmen skadas. Det visar studier vid bland annat Umeå universitet.
Antibiotika är viktigt för att kunna bekämpa svåra bakterieinfektioner, men läkemedlet kan även ha negativa effekter på hälsan. Tidigare forskning har till exempel visat att kortvarig behandling kan störa tarmmiljön, men kunskap har saknats om hur tarmarna påverkas av upprepade antibiotikakurer under längre tid.
Forskare vid Umeå universitet och Tartu universitet i Estland har nu tittat närmare på effekterna när läkemedlet används ofta.
Mycket antibiotika påverkar tarmfloran
Forskarna valde ut en grupp patienter som hade genomgått fem eller fler antibiotikabehandlingar. De fick lämna avföringsprover när minst sex månader hade gått sedan den senaste kuren. Tarmfloran hos studiegruppen jämfördes sedan med personer som inte hade behandlats med antibiotika under de senare tio åren.
– Analysen avslöjade förändringar i sammansättningen av tarmbakterier, även om antibiotikakurerna togs för länge sedan. Resultaten tyder på att upprepad antibiotikaanvändning har en bestående effekt på tarmbakteriernas sammansättning som kan kvarstå i minst månader efter den senaste behandlingen, säger doktoranden Kertu-Liis Krigul vid Tartu universitet.
Bakterier i våra tarmar
Våra tarmbakterier är viktiga för att smälta mat och träna immunförsvaret, men deras aktivitet måste noggrant regleras av kroppen för att inte riskera hälsan.
Tarmarna kantas av ett växande slemlager som bakterier vanligtvis inte kan passera. Om tarmmiljön störs, till exempel av ändrad kost eller antibiotika, kan slembarriären förlora sin förmåga att fungera normalt.
Bakterier kan då nå tarmslemhinnan och orsaka inflammation och kanske även bidra till utveckling av inflammatorisk tarmsjukdom.
Viktigt slemlager störs
Forskarna transplanterade även mänsklig tarmflora till möss och gjorde analyser av slemfunktionen. De upptäckte då att slemlagret stördes hos möss med bakterier från människor som fått upprepade antibiotikakurer. Tillväxten av slem minskade och slemlagret blev genomträngligt. Det gjorde att bakterier kunde flytta sig närmare tarmslemhinnan.
– När vi studerade bakterierna som finns i tarmen mer i detalj, kunde vi se att bakterier som vi vet livnär sig på slemlagret fanns i större mängder i dessa möss. Detta stödjer ytterligare att tarmbakterierna har en roll när det gäller betydelsen för hur väl slembarriären fungerar, säger Rachel Feeney, doktorand i molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Flera mekanismer inblandade
En annan studie visade även att en viss typ av antibiotika, vankomycin, kunde störa slembarriären direkt – oberoende av tarmbakterierna. I experiment på tarmvävnad kunde forskarna se att antibiotikan påverkade slemproduktionen inom några minuter.
– Tillsammans tyder dessa två studier på att antibiotika kan skada slemskiktet genom minst två oberoende mekanismer och att de kan ha långvariga effekter genom att tarmfloran förändras. Detta stödjer ytterligare uppfattningen att antibiotika ska skrivas ut på ett ansvarsfullt sätt, säger Björn Schröder, docent i infektionsbiologi på vid Umeå universitet.
Vetenskapliga studier:
A history of repeated antibiotic usage leads to microbiota-dependent mucus defects, Gut Microbes.
Antibiotics damage the colonic mucus barrier in a microbiota-independent manner, Science Advances.
