Så kan svenskarna få mat vid krig och katastrof

Hur kan Sverige, som är mycket importberoende, säkra befolkningens tillgång till mat vid kris eller krig? Här är de bästa sätten, enligt forskaren Cecilia Tullberg vid Lunds universitet.

Krig, klimatförändringar och katastrofväder gör livsmedelstransporterna i världen mer osäkra. Hur kan ett importberoende land som Sverige säkra befolkningens tillgång till mat? Ska vi bygga upp gigantiska lager med konservburkar och mjöl inför framtida kriser?

Nej, vid krig eller kris behövs främst andra sätt för att mätta Sveriges befolkning. Det anser flera forskare som studerar frågan, bland dem Cecilia Tullberg, forskare i bioteknik vid LTH, Lunds universitet.

– Lager behöver ständigt uppdateras och underhållas. Det är dyrt. Därför behöver företag vara beredda på att snabbt kunna ställa om och producera livsmedel med till exempelvis andra råvaror. En kris kan också vara en gyllene chans att tänka nytt, öka konkurrenskraften och få nya intäkter.

Här är områden som Sverige kan jobba på redan nu, för att få god matberedskap:

Vägar och el måste funka

Se till att infrastrukturen fungerar. Det är en större fråga än vilken mat som ska ätas i kristider. Försvinner elen får vi inte dricksvatten och livsmedelsindustrin kan inte processa maten. Fungerar inte vägnätet kommer inte transporterna fram. Om en hamn inte kan användas får hela livsmedelssystemet stora problem.

Växla till växter

Gör det lättare för människor att ha hållbara matvanor. Växtbaserade livsmedel är generellt mer resurssnåla och klimatvänliga att producera. Det finns också stora hälsofördelar med att äta mer växtbaserat jämfört med animaliskt.

Släng inte ätbar råvara

Uppskattningsvis en tredjedel av maten som produceras till människor går till spillo till världen över. Exemplen är många: Fullt ätbara stjälkar och blastrester myllas ner i jorden, såvida de inte blir djurfoder eller biogas. Två tredjedelar av sallaten och en tredjedel av morötterna blir kvar på fälten. Det går i många fall att ta hand om hela råvaran.

Gör mat av rester

Ta hand om förbisedda råvaror, som alger. Ta också tillvara på livsmedelsindustrins rester. En hel del biomassa ratas idag på grund av smak eller konsistens, trots att den ofta innehåller värdefulla proteiner, fetter och kostfiber.

På LTH, Lunds tekniska högskola, forskas det exempelvis om att göra mat av havreskalsrester, likaså av raps- och hampfrökakor som är hårda och bittra – men näringsrika. I andra projekt studeras hur sockerrika rester från till exempel spannmål och potatis kan bli mat till bakterier och svampar som i sin tur blir proteinkällor eller producerar vitaminer, oljor och andra viktiga ingredienser.

Även från slakteri- och fiskenäringen skulle man kunna ta tillvara på biprodukter på ett bättre sätt än idag. Det kan handla om sådant som klövar, blod, inälvor och skinn.

Odla nya grödor

Något som studeras vad gäller hållbar matproduktion är grödor som är resistenta mot klimatförändringar och som kan odlas längre norrut. Sådana grödor behövs i större utsträckning.

– Här blir växtförädling och precisionsodling viktiga redskap. Grödor vi odlat historiskt, som kulturspannmål, kan också komma att spela en viktig roll, säger Cecilia Tullberg.

Odla nära

Satsa på mer närodlat. Det gör Sverige mindre sårbart om importmöjligheterna stryps. Sverige är idag Europas mest importberoende matland jämte bland andra Malta och Finland. Sverige producerar mycket morötter, potatis, ägg, sädesslag och mjölk, men i övrigt behövs import.

Fixa utsäde och gödsel

Se till att det finns mer eget utsäde och gödsel. Sverige är egentligen inte självförsörjande ens vad gäller livsmedlen i föregående stycke, eftersom de kräver gödsel, utsäde, diesel för transporter samt djurfoder. Sådant är Sverige idag extremt importberoende av.

– Det är välkommet med satsningar på inhemsk och fossilfri mineralgödsel och biodrivmedel. Även ett beredskapslager av utsäde diskuteras, säger Cecilia Tullberg.

Ha bra avtal

Få till bra handelsavtal med andra länder. Det är viktigare än självförsörjning. Internationell handel är viktig för livsmedelsförsörjningen, särskilt för små länder som Sverige. Att bli helt självförsörjande anses inte som ett eftersträvansvärt mål. Det är bättre att få till handelsavtal med många länder för att försäkra sig om att kunna importera livsmedel och annat. Det ökar möjligheterna att hantera produktionsbortfall vid torka, sjukdomsutbrott och andra kriser.

Sälj egna livsmedel

Skapa och sälja innovativa livsmedel. En ökad produktion och export av förädlade råvaror kan stärka svensk konkurrenskraft, vilket stärker landets motståndskraft vid kriser.

– Förädlade och allra helst unika produkter ger bättre betalt. Det kan handla om nya slags ingredienser eller halvfabrikat, säger Cecilia Tullberg.

Det kan exempelvis handla om mjölk- och köttanaloger, alltså mat som liknar animaliska livsmedel men som istället är växtbaserade.

Skicka upp drönare

Använd drönare och biosensorer i större utsträckning. Det går till exempel att ha drönare som ser exakt var i en odling som mer kväve behövs. Biosensorer kan i realtid analysera livsmedel, processlinjer och transportkedjor för att optimera produktionen.

Beredskapsförmågan i Sverige vad gäller maten handlar alltså i hög utsträckning om flexibilitet och konkurrenskraft, säger Cecilia Tullberg. Lagerhållning är snarast är att betrakta som ett komplement till dess att alternativa försörjningskedjor är på plats.

Det här är en artikel från Lunds universitets nyhetsbrev Apropå!.