Två leriga grisar äter gräs.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.

Är kor mer kräsna än getter? Den frågan ville den världsberömda botanikern Carl von Linné gärna ha svar på. Han samlade därför ihop 643 olika växtarter, och matade sedan hästar, kor, grisar, får och getter i ett experiment.

Ett stort antal försök beskrivs i avhandlingen Pan Svecicus som publicerade 1749. Den översattes till tyska och engelska och var känd bland samtida botaniker i Europa. Men resultaten analyserades aldrig. Nu har dock forskare vid Uppsala universitet sammanställt och analyserat all data från avhandlingen.

– Det kan vara det första experimentet inom det som först i slutet av 1800-talet skulle komma att bli ämnet ekologi. Med dagens mått mätt är det ett enormt experiment med ett imponerande antal växter, säger Håkan Rydin som är professor i växtekologi vid Uppsala universitet.

Tabell med kolumner.
Sida med resultat från Linnés avhandling Pan Svecicus från 1749. Här finns uppgifter olika växtarter och vilka djur som åt dem. Bild: Uppsala universitet

Grisar mest petiga

Resultatet visar att grisar var mest kräsna. De åt bara 32 procent av drygt 200 växtarter som testades på alla djur. Därefter följde hästar, kor och får. Getter var minst kräsna. De mumsade i sig 85 procent av växterna. Djuren föredrog i allmänhet ärtväxter och gräs.

– Att grisar var mest kräsna beror nog på att de är allätare och inte äter enbart växter. Det var något förvånande att djuren inte var speciellt bra på att undvika de giftiga växterna. Kor och hästar var bäst på det, säger Håkan Rydin.

Noggrann med data

I avhandlingen finns nummer och referenser till Flora Svecica, som är Carl von Linnés förteckning över den svenska floran. Enligt forskarna var det en av de första gångerna Linné använde de numera etablerade växtnamnen. Detta gjorde det möjligt att identifiera vilka arter som ingick i experimenten.

– Carl von Linné lade grunden för framtida forskare att kunna analysera det här. Det är ungefär 200 år innan biologerna började använda statistik. Det som också är helt fascinerande är att alla data finns dokumenterade. Hade det gjorts i senare tid hade forskarna förmodligen inte sparat rådata, säger Håkan Rydin.

Vetenskaplig studie:

Are cows pickier than goats? Linnaeus’s innovative large-scale feeding experiment, Biological Journal of the Linnean Society.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera