Granbarkborrarnas framfart i de svenska skogarna måste minska. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har därför undersökt hur skogen bäst kan skötas för att stå emot de små skalbaggarnas angrepp.
Granbarkborrar är redan ett problem, men med klimatförändringarna kan situationen bli ännu värre. Varmare och torrare livsmiljöer i skogarna spås leda till ännu fler angrepp i framtiden.
En studie har därför undersökt hur skogen kan bli mindre känslig för granbarkborrar.
– Vi simulerade fem olika skötselstrategier och såg då att det bästa sättet att bemöta angreppen är att minska antalet stora granar i landskapet. Det här beror sannolikt på att granbarkborrarna föredrar att bygga sina bon i granar med större diameter så att de får större svängutrymme att lägga ägg och larverna lättare kan utvecklas, säger Teresa López-Andújar Fustel som är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Blandskog motar barkborren
Forskarnas simuleringar, som gjorts med hjälp av datamodellering, undersöker hur skogen kan utvecklas med olika skötselmetoder under kommande 70 år. Förutom att rikta in sig på att minska granbarkborrarnas framfart undersöktes även effekter på virkesproduktionen.
Resultaten visar att kortare omloppstid, det vill säga tid mellan skogsplantering och avverkning, samt blandskog var bäst för att minska skogens känslighet för skalbaggarnas angrepp. För att samtidigt maximera avverkningen var en blandning av övriga tre strategier den bästa metoden, se faktaruta.
Beredskap för klimatförändring
– Utöver risken för granbarkborreangrepp finns mycket annat att ha i åtanke vid skogsskötsel, inte minst när det gäller risk för den typ av skador som väntas öka i takt med att klimatet förändras. Det är alltså viktigt att tänka framåt kring skogsbrukandet och finns mycket forskning som visar att just variation är en nyckelfaktor för det, säger Jeannette Eggers, skogsforskare vid SLU.
Mer om skogsskötsel
Sverige brukas nästan all skog med så kallat trakthyggesbruk. Det innebär att skogsskötseln följer ett cykliskt förlopp med olika faser, ungefär som inom jordbruket men med betydligt längre faser. Cykeln börjar med att skogsägaren planterar för att sedan röja och gallra bland plantorna. Därefter avverkas träden när de är i genomsnitt mellan 85 år i södra Sverige och 104 år i norra Sverige.
I forskarnas studie simulerades olika skötselstrategier på skogar:
Blandskog: Trakthyggesbruk där löv gynnas i röjningar och gallringar för att skapa blandskog.
Kortare omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är upp till 10 procent lägre än vad Skogsvårdslagen kräver, inga gallringar.
Längre omloppstid: Trakthyggesbruk där lägsta tillåtna ålder för slutavverkning är minst 20 procent högre än vad Skogsvårdslagen kräver.
Kontinuitetsskogsbruk: Inga slutavverkningar. Skogen sköts istället med återkommande gallringar.
Vetenskaplig studie:
Impact of management strategies on forest susceptibility to spruce bark beetle damage and potential trade-offs with timber production and biodiversity, Forest Ecology and Management.
