Man skär en skiva bröd från en limpa.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Om Sverige drabbas av en kris skulle minskad import slå hårt mot livsmedelsproducenter och konsumenter. Stora anpassningar skulle krävas för att klara den så kallade kriskosten. Värst skulle situationen bli i norra Sverige, visar en studie.

I skuggan av det förändrade säkerhetspolitiska läget har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt hur begränsad handel under en kris skulle påverka jordbruket och tillgången på mat i Sverige.

– Om det uppstår en kris liknande den under andra världskriget skulle det krävas omfattande anpassningar hos både producenter och konsumenter för att klara kriskosten. Vi skulle behöva klara oss på betydligt mindre mängder livsmedel, och maten skulle bli mycket dyrare, säger Hans Andersson, forskare vid institutionen för ekonomi vid SLU.

Halverad import under andra världskriget

Under andra världskriget var Sveriges import av jordbruksprodukter i stort sett halverad. Det här innebar stora ansträngningar för livsmedelsförsörjningen, men situationen kunde ändå bemästras.

Under flera decennier efteråt var det svenska jordbruket kraftigt reglerat för att säkra inhemsk försörjning i händelse av krig. Det här pågick fram till åren efter Berlinmurens fall 1989. Därefter har intresset för dessa ekonomiska frågor varit lite mer begränsat, enligt forskarna bakom studien.

Anpassning till kriskost

Men hur skulle dagens livsmedelssystem klara av att möta olika former av handelshinder kring import av livsmedel och nödvändiga varor till jordbruket? Det har forskarna undersökt i en ny studie som bygger på en etablerad datamodell för jordbrukssektorn.

I studien utgick forskarna från handelsbegränsningarna under andra världskriget. Då halverades importen av livsmedel, men även viktiga varor som mineralgödsel, växtskyddsmedel, bränsle och foder. Även tillgången på utländsk arbetskraft minskade. Samtidigt skulle befolkningen garanteras en så kallad kriskost, som innebär ett minimibehov av energi och protein.

Traktor på ett fält
Jordbrukets produktion påverkas om import av nödvändiga varor minskar rejält. Brist på exempelvis drivmedel kan innebära att bördig åkermark läggs i träda.

Mer spannmål, mindre kött

I forskarnas scenario, som utgår från en halverad import, sjunker den totala livsmedelsproduktionen i Sverige med cirka 35 procent. Brist på varor, främst drivmedel, skulle till exempel innebära att stora arealer åker och betesmark lämnas obrukad.

I scenariot minskar även den totala konsumtionen med cirka 30 procent. Människor skulle inte svälta, men matkostnadens andel av inkomsten ökar. Det här kan bli särskilt kännbart för hushåll med låga inkomster.

En halverad import kommer också att förändra kostens sammansättning, enligt studien. Maten skulle bestå av mer spannmåls- och vegetabiliska produkter och mindre kött, jämfört med idag.

Självförsörjningsgraden minskar

Svenskarna kommer alltså äta mer inhemskt producerad mat, men enligt forskarnas beräkningsmodell skulle självförsörjningsgraden minska från 81 till 75 procent vid en halverad import.

– Vid ännu kraftigare begränsningar av importen har det inte gått att hitta något realistisk scenario för att upprätthålla en kriskost med de förutsättningar vi har idag. För att klara ett sådant scenario skulle det behöva finnas beredskapslager och en större produktionskapacitet innan krisen inträffar, säger Hans Andersson.

Fält med havre.
En krissituation skulle innebära mindre kött på tallriken. Istället kommer mer spannmål att ingå i maten.

Stora skillnader mellan norr och söder

Studien visar också att förutsättningarna att möta en kris skiljer sig betydligt mellan olika delar av landet. Redan idag har södra Sverige en högre självförsörjningsgrad. Lantbrukarnas vinster är även högre i södra delarna av landet jämfört med i norr.

Vid en kraftigt reducerad import skulle överskottet för livsmedelsproducenter i norra och södra Sverige minska med 73 respektive 34 procent. Matkostnaderna för hushåll med låga inkomster skulle också öka mer i norra Sverige, enligt forskarnas beräkningar.

– De allt större produktionsenheterna i lantbruket och förädlingsindustrin och en allt mer högteknologisk livsmedelskedja, med omfattande importberoende av drivmedel, handelsgödsel och protein väcker frågan om det svenska försörjningsläget numera är mer problematiskt än under andra världskriget, säger Hans Andersson.

Vetenskaplig studie:

Economic impact and food security effects of trade disruptions in agricultural products for Sweden, Agriculture and Food Security.


Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera