Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,
Kalla regioner i norr och områden på hög höjd värms upp i snabb takt. Här är uppvärmningen upp till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Fenomenet hotar inte bara enskilda ekosystem, det leder också till utsläpp av stora mängder växthusgaser som koldioxid till atmosfären.
Mer fokus på växthusgaser på land
Bedömningar av hur den så kallade kolcykeln reagerar på klimatförändringar har mest fokuserat på utbytet av växthusgaser uppe på land. Mindre hänsyn har tagits till den stora kolexporten från land till alla inlandsvatten, det vill säga bäckar, älvar och sjöar, som finns i dessa regioner.
Enligt forskare bakom en ny studie kan detta leda till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan.
– De data och tillvägagångssätt som används idag är sannolikt otillräckliga för att fånga både nuvarande och framtida kolflöden som äger rum över land- och vattensystem, säger Jan Karlsson, professor inom ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Sjöar och floder i kalla områden
I studien har forskarna gjort en storskalig bedömning och analys av utsläpp av växthusgaser från inlandsvatten. De har tittat på utsläpp från över 3 000 sjöar och floder över norra halvklotet. Studien visar att sjöar och floder i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare förstått.
Kunskapen kan få stor betydelse, menar forskarna.
– När de globala temperaturerna fortsätter att stiga kan kalla regioners roll för utsläppen av växthusgaser bli allt viktigare, säger Jan Karlsson.
Studien avslöjar också regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser mellan floder och sjöar. Floder i regioner med mycket permafrost anses ha särskilt stor betydelse.
– Detta fynd är särskilt alarmerande, eftersom det tyder på att upptining av permafrost släpper ut betydande mängder lagrat kol i atmosfären, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna.
Vad är en kolcykel?
Kolcykeln är ett kretslopp där kol vandrar, och omsätts, mellan lagringsplatser i biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. I atmosfären märks kolet som koldioxid.
Det finns en snabb och en långsam kolcykel. I det snabba kretsloppet cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. Det kan ta mellan 1 och 1000 år. I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären, till exempel berggrunden. Den här så kallade omloppstiden kan ske under miljontals år.
Biosfären: Kan beskrivas på lite olika sätt, till exempel som summan av jordens alla ekosystem eller det tunna skikt som finns kring jordklotet där liv finns.
Geosfären: Här inkluderas fasta delar av jorden, som jordskorpan och alla lager av jordens inre.
Hydrosfären: Samlingsnamn för allt vatten som finns i hav, sjöar och floder, mark- och grundvattnen, is och glaciärer. Här ingår också vatten i biosfären, alltså i växtlighet och andra levande organismer, samt vatten som är bundet i atmosfären.
Atmosfären: Det lager av blandade gaser som omger jorden. Här finns till exempel syre men också växthusgasen koldioxid.
Källa: Wikipedia
Samarbete behövs
I en annan studie betonar forskarna att klimatpåverkan på kolcykeln varierar mycket beroende på specifika klimatförhållanden och landskapets egenskaper. Enligt Jan Karlsson finns stora utmaningarna med att studera land- och vattensystem i relevant skala och i detalj för att göra korrekta bedömningar.
– För att avancera området behöver vi samarbeten över olika vetenskapliga discipliner och förhållningssätt. Helst ska forskningsinfrastrukturer, finansiering och utbildningsprogram utformas för att underlätta de integrerade förhållningssätt som behövs, säger Jan Karlsson.
Vetenskapliga studier:
Inland water greenhouse gas emissions offset the terrestrial carbon sink in the northern cryosphere, Science advances.
Emergent responses shape the coupled carbon cycle in a changing Arctic, Nature water.
