Allt fler får diagnosen ADHD. Ändå är det fortfarande många flickor och kvinnor som faller mellan stolarna och inte får den hjälp de behöver – på grund av att forskningen länge enbart fokuserade på pojkar.
“Jag har levt ett helt liv med vetskapen om att jag inte är som alla andra. Ändå har jag trott på omgivningens förklaringar. Att jag bara inbillar mig att mina upplevelser, mina svårigheter och mitt känsloregister är annorlunda. Jag har försökt, gett upp, startat om, testat nytt så många gånger. Alltid med känslan av att om jag bara försöker tillräckligt så måste det gå.”
Citatet kommer från Lina, 52 år och inleder boken ”ADHD – från duktig flicka till utbränd kvinna”. Boken är skriven av Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri och tillägnas alla flickor och kvinnor med odiagnostiserad ADHD som kämpar för att få ihop sina liv.
“Det var först när jag fick min diagnos och rätt behandling som jag förstod att man kan vara trött utan att vara ledsen. Att man kan vara ledsen utan att vara hungrig och att man kan vara uttråkad utan att det är livsfarligt”, berättar Lina som beskriver det som en win-win-situation att ha fått en diagnos.
“Men det är så himla mycket lättare att ta ansvar för, och jobba med sig själv när man förstår hur man fungerar, att det handlar om biologi och inte ett val man har.”
Flickor frånvarande i ADHD-forskningen
Diagnostiseringen av ADHD har ökat kraftigt i hela Sverige under de senaste åren. Men statistik från Socialstyrelsens rapport i november 2023, ”Diagnostik och läkemedelsbehandling vid ADHD”, visar att det är färre flickor än pojkar som får diagnosen. Förekomsten av ADHD uppskattades till 10 procent hos pojkar och cirka 6 procent hos flickor i rapporten.
Enligt Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet diagnostiseras flickor cirka tre år senare än pojkar. Svenny Kopp, M.D., läkare, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och forskare vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, i Göteborg, är övertygad om att det sker en underdiagnostisering av ADHD hos flickor.
– Ifall man får en diagnos eller inte, beror på vilken mottagning du kommer till. Bedömningen är subjektiv och beroende av den kunskap bedömarna har. ADHD är den NPF-diagnos som det forskats mest på, men inte hur den påverkar flickor. De har under lång tid så gott som uteslutits från den omfattande forskningen om ADHD, vilket har bidragit till en osäkerhet vid diagnostiseringen, säger hon.
Vad betyder alla diagnoserna?
NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning): En svensk samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser, ibland kallade bokstavsdiagnoser. Här ingår ADHD, ADD och tidigare damp. Även Aspergers syndrom ingår numera i NPF.
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder): En funktionsnedsättning som innefattar bristande uppmärksamhetsförmåga, hyperaktivitet och impulsivitet. Diagnosen är omdebatterad.
ADD (Attention Deficit Disorder): Som ADHD fast utan hyperaktiviteten.
DAMP (deficits in attention, motor control and perception): En numera avskaffad diagnos vars symptombild innehöll koncentrationssvårigheter och nedsatt motorik.
ADHD-symptom olika hos flickor och pojkar
När forskningen kring flickor och ADHD ökade har det visat sig att flickor delvis visar lite andra symptom än pojkar. Sven Bölte berättar att det inte nödvändigtvis är ADHD som sticker ut när flickor söker hjälp.
– Det kan vara ångest, depression och utbrändhet. Man behöver vara medveten om att tjejer oftare har uppmärksamhetssvårigheter och svårt att hålla fokus än att de är hyperaktiva, säger han.
Vad som eventuellt minskar många flickors möjlighet att få hjälp är att de inte vill vara till besvär menar Svenny Kopp.
– Flickor vill vara mer till lags och bryr sig om sin omgivning, det ingår i vår socialisering kulturellt. Dessutom är de inte utåtagerande på samma sätt som pojkar. Tittar man på prestationerna istället för beteendet skulle man kunna upptäcka flickors ADHD oftare, säger hon.
Även Sven Bölte lyfter vikten av att titta noggrannare på vad flickor kämpar med vid diagnosticering.
– Utmaningarna kan variera. Man kan inte kräva att allt går åt helvete för att någon ska få en diagnos. Många använder hela sin energi till att klara skolan, eller jobbet, sen finns ingen energi kvar. Man behöver titta på kostnaden, vad kostar det för den här personen att klara vissa saker?
Många kompenserar sina symptom
Svenny Kopp påpekar att diagnostiseringen även kan kompliceras av att många tidigt lär sig att kompensera för sina svårigheter.
– Är man smart kan man dölja ganska mycket, till exempel att man inte kommer ihåg saker och ting. Det finns alltid olika ursäkter för varför man kommer för sent och tusen olika skäl till att man inte hinner lämna något i tid. Många med ADHD är fenomenala på att argumentera och språkligt duktiga. Men jag tror att deras förmåga att prata och tala för sig ligger dem i fatet i långa loppet. Det som hjälper i stunden kan innebära att de inte får den hjälp de behöver i längden, säger hon.
Hon har arbetat inom området sedan 1989. I samband med att hon skulle tala på en stor internationell konferens om DAMP 1998 upptäckte hon att det inte fanns mycket skrivet om hur diagnosen påverkar flickor.
– Det fanns inte mer än 25 artiklar som hade ordentligt värde. För mig var det en ögonöppnare.
I slutet av 90-talet blev Svenny Kopp ansvarig för en studie som gjordes vid Drottning Silvias barnsjukhus.
Så drabbar ADHD tjejerna
Typiska symptom hos flickor och kvinnor med ADHD, jämfört med pojkar och män:
- Färre kriteriesymtom, inbegripet färre hyperaktiva och impulsiva symtom.
- ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning (även kallad ADD) är vanligare hos flickor och kvinnor. Högre förekomst av ångest och depression riskerar att dölja ADHD-symtom.
- Mindre samtidig förekomst av uppförandestörning och trots med ADHD minskar chansen att remitteras för utredning.
- ADHD med uppmärksamhetsstörning och brister i exekutiva funktioner inverkar mer negativt på inlärningsförmågan än hyperaktiva och utagerande symtom.
- ADHD medför större problem med självkänslan.
- ADHD påverkar relationssvårigheterna i högre grad.
- Bättre social förmåga, som döljer ADHD-svårigheter.
- Högre förekomst av sent debuterad ADHD i vuxen ålder.
Källa: Symtom, diagnostik och förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor (lakartidningen.se)
Anpassa behandlingen mot ADHD
– När jag började forska på detta var vi inte övertygade om ifall diagnosen ADHD fanns i vuxen ålder. Nu finns det betydligt mer forskning, men det saknas fortfarande kunskap om exempelvis kvinnliga hormoners påverkan på ADHD-symptom och anpassade behandlingssätt.
Vissa behandlingar skulle kunna anpassas mer, menar Svenny Kopp.
– Forskningen säger att det är bättre för flickor att vara i grupper med bara flickor, medan pojkar mår bättre av blandade grupper. Vad gäller medicinering finns det vissa tecken på att den fungerar något bättre den perioden i månaden när kvinnor har en högre östrogendos. Men det finns inga studier som undersökt detta.
Sven Bölte påpekar att de skillnader man ser mellan hur ADHD yttrar sig hos flickor och pojkar också är könsskillnader man ser i befolkningen i övrigt.
– Om man forskar mer kan det vara möjligt att man hittar någon biologisk mekanism som förklarar varför det går åt olika håll för pojkar och flickor. Som till exempel med hjärtinfarkt som yttrar sig olika för män och kvinnor. Men med ADHD är det inte lika tydligt att det finns biologiska skillnader, det kan finnas både biologiska och psykosociala faktorer som driver på olikheterna.
Brist på impulskontroll ger ökade risker
Risker för flickor och kvinnor med ADHD jämfört med de utan:
- Ökad utsatthet för fysiska och sexuella övergrepp under uppväxten.
- Ökad utsatthet för fysiskt våld i nära relationer.
- Ökad utsatthet för mobbning och avvisande av kamrater.
- Ökad risk för oplanerade graviditeter och tonårsgraviditeter.
- Ökad risk för beroende och missbruk av droger, alkohol och rökning.
- Ökad risk för kroniska smärtor, sömnsvårigheter och övervikt.
- Ökad risk för medverkan till trafikolyckor.
- Ökad risk för högre dödlighet.
Dessa risker är kopplade till ifall man lättare följer impulser, vilket är del av ADHD-diagnosen. Då är det lättare att drabbas av olika saker, även om t ex övergrepp handlar om den som slår eller våldtar snarare än offret.
Källa: Symtom, diagnostik och förlopp vid ADHD hos flickor och kvinnor (lakartidningen.se)
Text: Jennie Krook på uppdrag av forskning.se
