Intresset för att läsa minskar hos svenska ungdomar. Samtidigt finns en medvetenhet hos lärare om vikten av att väcka och bibehålla läslusten istället för att kräva den. Det säger forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.
Dagens samhälle präglas av ett ständigt och snabbt flöde av textbaserad information.
– Den här hastiga strömmen kan lura oss att tänka att vi inte längre behöver ha en gedigen läskunskap eller en djupgående läsförståelse. Men jag skulle vilja hävda att det är tvärtom. För att kunna navigera i det här textbaserade samhället behöver vi det mer än någonsin, säger Maritha Johansson, forskare inom pedagogiskt arbete med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik vid Linköpings universitet.
De nya AI-tiderna kräver också en hög förmåga till analytiskt tänkande. Den förmågan ges via läsning, säger Maritha Johansson.
– Vi behöver kunna skilja på vad som är sant och falskt. Läsning är ett sätt att träna vår kognitiva förmåga till analys på olika sätt. Litteraturen kan vända på perspektiven så vi får se saker från lite olika perspektiv.
Tvång kan döda lust
En studie som Maritha Johansson och en forskarkollega har gjort visar att lässuget försvinner i högstadiet. Det minskade intresset beror, enligt studien, på att andra fritidsintressen blir viktigare, att nya kompisar dyker upp och att det inte längre anses vara coolt att läsa.
En del elever säger även att det sjunkande intresset beror på att skolan har tvingat dem att läsa böcker som de själva kan uppleva som tråkiga och ointressanta. Resultaten är dock inte entydiga. Vissa elever säger att tvånget har gjort att de har fått upp ögonen för litteratur som de troligen inte själva hade hittat.
– Tvånget att läsa viss litteratur samt att lära sig analysverktyg för att få en fördjupad förståelse för litteraturen kan ta död på lusten. Samtidigt är det viktigt att skolans litteraturundervisning tillför perspektiv som man inte får med sig vid egen läsning, säger Maritha Johansson.
Utmaning för lärare
På lärarutbildningen diskuteras ofta hur lärare skapar en balans mellan läsglädje och skolans krav, säger Simon Wessbo, också forskare inom pedagogiskt arbete med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik vid Linköpings universitet.
– Det är lätt att fokusera på bedömning och kunskapskrav, något som inte ökar det kreativa tänkandet eller skapar lust. Tvärtom finns en risk att det blir instrumentellt.
Lärare bör visa bredden och kraften med läsningen, fortsätter Simon Wessbo. Det kan handla om sådant som att läsning är viktigt för ordförståelsen, men också om att läsning har en förmåga att skapa ro och inre processer.
– När man läser tyst för sig själv startar ett inre skapande och det är något som är psykologiskt viktigt i barnets och ungdomens utveckling, både som elev och samhällsmedborgare, säger Simon Wessbo.
Vetenskaplig artikel:
Utmanande läsning: en intervjustudie om litteraturläsning på International Baccalaureat Diploma Programme (IB-programmet) i Sverige, Linköpings universitet och Göteborgs universitet.