Högre medeltemperaturer kan ge större spannmålsskördar, längre växtsäsonger och fler grödor. Samtidigt kan extremväder innebära ett hot mot odlingar i hela Sverige. Det visar en avhandling som tittat på lantbrukets utveckling sedan 1960-talet.
Hur har spannmålsodlingar och skördar utvecklats i Sverige sedan 1960-talet? Det har doktoranden Hanna Sjulgård vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerat i en avhandling.
Resultaten visar att i södra delarna av landet har spannmålsskördarna successivt ökat. I norra Sverige har skördarna varit mer stabila genom decennierna.
– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård vid SLU.
Extremväder ett hot
Klimatförändringar påverkar skördarna på olika sätt.
– En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall, säger Hanna Sjulgård.
Avhandlingen visar också att grödors sårbarhet för extremväder varierar geografiskt. Grödor i norr påverkas mer negativt av kraftiga regn, men gynnas av en högre medeltemperatur. I söder är grödor mer känsliga för torka.
Hanna Sjulgård betonar vikten av specifika strategier för att hantera risker och minska skördeförluster.
– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård.
Odling av majs och höstvete
Avhandlingen visar att möjligheterna att odla olika typer av grödor har ökat sedan 1960-talet. Exempel på denna utveckling är majsodling i södra Sverige och ökad odling av höstvete i Dalarna.
– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, säger Hanna Sjulgård.
Resultaten visar också att klimatförändringarnas effekter – som högre medeltemperatur och längre växtsäsong – kan bana väg för odling av värmekrävande grödor längre norrut. Nya grödor kan även introduceras i södra Sverige.
Avhandling:
The potential of agricultural management to alleviate extreme weather impacts on Swedish crop product, Sveriges lantbruksuniversitet.
