Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.
Enligt uppskattningar från forskare finns cirka 8,7 miljoner olika arter på jorden. Drygt två miljoner av dem lever i haven.
Många arter kan identifieras på klassiskt vis genom att titta på morfologin, det vill säga deras utseende. Men botanister och zoologer kan numera även använda så kallad dna-sekvensering för att säkrare avgöra vilken art det rör sig om.
Hittills har forskarna valt ut ett enstaka ställe i dna:t, eller arvsmassan, som är typiskt för arten. Men detta riskerar ibland att slå fel.
– Det finns tillfällen då olika växtarter är svåra att artbestämma utifrån en mindre dna-sekvens. Men nu har dna-sekvenseringen tagit flera kliv framåt och då har vi kunnat identifiera helt nya arter genom att analysera en större del av arvsmassan, säger Zaynab Shaik, doktorand vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Korgblommiga växter i Sydafrika
I en avhandling har Zaynab Shaik fokuserat på en grupp av 66 bekräftade arter av korgblommiga växter som tillhör asterfamiljen, och som finns i Kapprovinsen i Sydafrika. Men en grupp av växterna har varit svår att artbestämma för botanikerna.
Växterna är lite kryptiska. De ser identiska ut med likadana blad och blommor. De har även samma växtsätt och utbredning. Men trots likheterna skiljer de sig markant åt genetiskt.
– Det är viktigt att vi får bättre koll på växternas släktskap och den biologiska mångfalden på jorden. Det är lätt att tänka sig hur fel det kan bli om vi upptäcker att en växt är lämplig att använda som bas i ett läkemedel, och så plockar vi en annan, snarlik, art i stället som kanske inte alls har samma egenskaper, säger Zaynab Shaik.
Misstagits för andra arter
De genetiska analyserna av dessa kryptiska växter har resulterat i att forskarna har upptäckt fyra nya arter.
– När jag får frågor om det här så blir det något av en antiklimax när jag förklarar att det inte är så att jag har hittat en ny växt på en avlägsen plats som ingen har sett tidigare. Dessa har varit kända länge, men de har misstagits för en annan art, säger Zaynab Shaik.
Genom metoden som Zaynab Shaik använt kommer forskare att upptäcka nya arter i en högre omfattning än vad som tidigare har förväntats.
– I Kapprovinsen har man trott att det bara är en procent av den botaniska mångfalden som återstår att upptäcka. Mina resultat pekar på att det kan vara mycket mer än så. Och samma sak borde rimligen gälla för andra områden på jordklotet, säger Zaynab Shaik.
Metoden som upptäcker arter
Metoden som forskaren Zaynab Shaik använder sig av när hon artbestämmer kallas för ”integrative taxonomy”. Det innebär att traditionella observationer av växternas utseende och växtsätt kompletteras med dna-sekvenser från flera ställen i arvsmassan. Tillsammans skapar metoden en bättre förståelse för gränsdragningen mellan olika arter.
Avhandling
Extensions of the Multispecies Coalescent in Bayesian Phylogenetics: A Study of the Southern African-centred Stoebe Clade (Gnaphalieae: Asteraceae), Göteborgs universitet.
