Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.
– Det pekar på ett demokratiskt problem. Unga får inte samma chans att påverka trots att de kommer att beröras av de här besluten under lång tid framöver, säger universitetslektor Jonathan Josefsson vid Linköpings universitet.
Sedan 2009 har ungdomar rätt att vara med på FN:s klimatkonferenser. Deras medverkan har ansetts viktig eftersom den yngre generationen kommer att drabbas mest av klimatförändringarna. Det ses också som ett tillfälle för unga att bidra till lösningar på problemen.
Men en studie visar att ungdomar möter en mängd svårigheter under klimatmötena, som dessutom få lyckas ta sig till.
Snårig väg till toppmöten
Jonathan Josefsson och en forskarkollega har intervjuat unga inför och under toppmötena COP26 i Glasgow 2021 och COP27 i Sharm el-sheik 2022. De har också gjort observationer på plats.
Byråkrati och ekonomiska hinder för att ens kunna delta är de allvarligaste problemen, enligt forskarna. Detta drabbar särskilt dem med sämre resurser och unga med längst avstånd till toppmötena.
Vägen till FN:s klimatkonferenser kan gå via fristående organisationer eller nationella delegationer. Men för att nå fram krävs betydande kunskap, utbildning och ekonomiska resurser.
– Det blir ju i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till de här mötena, säger Jonathan Josefsson.
Snäv åldersgräns
Ett annat hinder är att deltagarna måste ha fyllt 16 år. Bara runt fem procent av deltagarna vid klimatkonferenserna är under 26 år. Med tanke på att en tredjedel av världens befolkning är under 18 år blir representationen skev, menar Jonathan Josefsson.
Men även ungdomar som lyckas ta sig till klimatkonferenserna stöter på hinder. De upplever mötena som hierarkiskt organiserade och mycket få har tillgång till de rum och förhandlingar där avgörande beslut fattas. Dessutom kommer de yngre deltagarna ofta in sent i beslutsprocesserna. Unga vittnar också om att de möter fördomar från vuxenvärlden och att deras närvaro ofta bara blir symbolisk.
Bryter mot normer
Samtidigt gör de yngre mötesdeltagarna motstånd, konstaterar forskarna. Det kan ske via protestaktioner eller genom att medvetet bryta mot diplomatiska normer för hur man tar kontakt med delegationer. Sedan några år tillbaka finns även en särskild ungdomspaviljong dit unga kan söka sig. Där kontrollerar de sin egen agenda och har en trygg punkt i den svårnavigerade konferensmiljön.
Med tanke på hur klimatmötena är organiserade är alltså ungdomars möjlighet att påverka beslut som rör deras egen framtid mycket liten, menar forskarna. I stället blir deltagandet mest ett sätt för unga att skaffa sig erfarenheter och bygga nätverk.
– Den här studien bidrar med kunskap om hur unga upplever klimatkonferenserna och vad ojämlika villkor får för konsekvenser. Men jag tycker också att den sätter fingret på hur illa de här institutionerna är anpassade för att ta hänsyn till ungas åsikter och politiska intressen, säger Jonathan Josefsson.
Tänkbara lösningar för att förbättra villkoren för unga är till exempel sänkt åldersgräns för deltagande. FN borde även ha en rejäl pott pengar för att finansiera resor och boende, enligt Jonathan Josefsson.
Vetenskaplig studie:
The materiality of youth representation at climate summits: navigating barriers, routes and spaces, Globalizations.
