Barn från välbärgade och högutbildade familjer får bättre betyg i idrott – och klyftorna ökar. Det visar en avhandling som också slår hål på myten att killar presterar bättre i idrott än tjejer.
En avhandling vid Malmö universitet har undersökt hur inkomster, könsskillnader och migrationsbakgrund påverkar betyg i ämnet idrott och hälsa. I studierna ingår data från nationella betygsregister och intervjuer med lärare samt elever under perioden 2000–2017.
– Ett syfte med min avhandling är att bidra med forskning om hur likvärdighet kan förstås, hur man kan mäta det och hur det har förändrats över tid, säger Alexander Jansson, doktorand vid Malmö universitet.
En av avhandlingens slutsatser utmanar föreställningen att pojkar generellt presterar bättre i ämnet idrott och hälsa.
– Det finns en uppfattning om att ämnet är ett ”pojkämne”, att pojkar generellt har bättre betyg i ämnet och gillar det mer. Men det stämmer inte riktigt. Det finns en mycket liten skillnad mellan könen. Det är en viktig och lite överraskande insikt. Bilden av att idrott är ett pojkämne behöver nyanseras, säger Alexander Jansson.
Familjebakgrund har betydelse
I stället spelar elevernas familjebakgrund en större roll, menar han. Föräldrarnas inkomster och utbildningsnivå påverkar elevernas prestationer i idrott.
– Skillnaderna i familjebakgrund är mycket tydligare än skillnaderna mellan pojkar och flickor, säger Alexander Jansson.
Skillnaden i betyg i årskurs nio mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund tycks dessutom ha ökat över tid. Här ses en koppling till migration och fler utlandsfödda elever.
– En tänkbar förklaring till de växande skillnaderna beroende på socioekonomisk bakgrund kan vara att vi har en annan grupp av elever idag än för tio år sedan. De som kommer till Sverige kommer hit senare, och när de börjar skolan här så gör de det med sämre förutsättningar, säger Alexander Jansson.
Idrott på fritiden påverkar betygen
Även elevernas möjlighet att ägna sig åt idrott på fritiden har effekt på betygen.
– Allt hänger ihop. Har föräldrar inte tiden och pengarna som krävs för att barnen ska kunna engagera sig i aktiviteter efter skoltid, så påverkar det möjligheterna att tillgodogöra sig undervisningen i ämnet.
För att hitta lösningar krävs olika former av insatser, menar Alexander Jansson.
– Skolan är en spegelbild av samhället, och skolan kan inte ensam hållas ansvarig. Jag har inte lösningen, men jag hoppas att mina resultat sätter ljus på hur det ser ut. För att idrott och hälsa ska bli mer likvärdigt behövs insatser på samhällsnivå samtidigt som lärare behöver rätt förutsättningar att göra ett bra jobb, säger han.
Avhandling
Likvärdighet i idrott och hälsa?, Malmö universitet
